Posted tagged ‘Evolution’

Vad är ateism (inte)?

25 augusti, 2012

I Newtonbloggens inlägg ”Ateism: tron på ‘ingenting’?” finns en text som jag har sett florera runt internet ett tag nu.

Johannes Axelsson frågade sina läsare vad de tyckte om definitionen, så här är mina tankar:

The belief that…

Ateism är, definitionsmässigt, avsaknaden av gudstro. Etymologin kommer från grekiskan atheos, via franskans athéiste, som som går att härleda från prefixet a– (”utan”) och theos (”en gud”). Den här definitionen, att ateism bara är avsaknaden av gudar, har ateister länge varit överens om och gör inga egna påståenden som behöver beläggas med bevis, utan bevisbördan ligger på den som gör extraordinära påståenden (jämför gärna med Christopher Hitchens citat ”what can be asserted without evidence can also be dismissed without evidence.”). Vissa har valt att kalla detta för ”svag ateism” för att särskilja den från den ”starka ateismen” som gör specifika påståenden. En ”stark ateist” väljer istället att lägga fram olika argument och bevis för att förneka existensen av en eller flera specifika gudar. Ett exempel kan vara att lyfta fram hur bevisen som ligger bakom evolutionsteorin kraftfullt motsäger skapelseberättelsen i Bibeln (och många andra religioners skapelseberättelser). Alla religioner vars tro motsäger evolutionsteorin måste därför belägga sin tro med jämbördiga eller bättre bevis för att nå samma status hos en person som grundar sin världsbild i rationalitet och konkreta bevis.

För svag ateism är alltså inledningen rent utav felaktig, för stark ateism är inledningen något av en halmgubbe i att den utelämnar det faktum att ateistens påståenden grundar sig i bevisföring och rationellt tänkande, inte ”blind faith”. Se gärna den här artikeln på atheism.about.com för en vidare diskussion och fler länkar kring definitionen på ateism. (mer…)

Hur uppkom flercelliga organismer?

6 juli, 2012

Ett av de argument som kreationister brukar ta upp för att underminera evolutionsteorin är att man aldrig har observerat uppkomsten av nya biologiska egenskaper, ett argument som framfördes till mig utav Rolf Lampa på Newtonbloggens inlägg ”Fyra saker att fira under juli nummer fyra”. När jag skrev mitt svar insåg jag att det jag skrev kunde vara värt ett eget blogginlägg. Så att-e… Här har ni ett blogginlägg om uppkomsten av multicellulära organismer från encelliga organismer, en av de viktigaste evolutionära händelserna i historien.

Början till vårt svar ligger hos några små oansenliga encelliga organismer som kallas för choanoflagellater (Monosiga brevicollis för biologinördar). Choanoflagellater har en ”krage” av mikrovilli (tunna, tunna utskott som ökar cellens kontaktyta med omvärlden) och en lång flagell (”svans”). Kragen, i samarbete med flagellen, kan fånga upp näring från choanoflagellatens omgivning. Flagellen används även för att skjutsa choanoflagellaten framåt.

Choanoflagellat

Schematisk bild av en choanoflagellat (Bild från Wikipedia)

Men det är egentligen inte det här som är intressant med choanoflagellaten. Det intressanta är att trots sin encelliga natur så bär choanoflagellaten på gener som hos flercelliga organismer kodar för proteiner som används för att hålla samman celler (s.k. celladhesion). Dessa gener kodar exempelvis för cadheriner, lectiner och integriner, gener som man tidigare trodde bara fanns hos metazoaner (en grupp som inkluderar alla flercelliga organismer förutom svampar). Fyndet av dessa gener har, enligt originalartikeln i Nature två stora konsekvenser:

  • Den gemensamma förfadern till choanoflagellater och metazoaner hade med största sannolikhet redan gener som möjliggjorde celladhesion (något som krävs för multicellulära organismer).
  • Eftersom man inte har dokumenterat några fall av celladhesion mellan choanoflagellater kan dessa gener troligen fylla någon annan funktion än celladhesion, exempelvis som ett sätt för choanoflagellater att interagera med sin extracellulära miljö.
Men, so what, choanoflagellaterna har ju uppenbarligen nytta av dessa gener, då är det väl inte så konstigt att de har dem?
(mer…)

Hur står sig ”evidensen” för skapelseberättelsen? Del 3

15 mars, 2012

(Det här inlägget är del 3 i mina svar till Newtonbloggaren Johannes Axelssons inlägg ”Tio saker som jag anser talar för skapelse”. Mitt första inlägg, som svarar på Johannes första fem punkter hittar ni här. Johannes har vidare svarat på del 1 här, och jag gav ytterligare förtydliganden i del 2. Hans påståenden kommer att skrivas ut som citat och jag ger mina svar under respektive citat.)

6. Mening – Bibeln ger en enhetlig och fullständig förklaring till moralens och ondskans ursprung. Den erbjuder även en lösning på problemen. Den ger framtidshopp och mening med tillvaron. Den förklarar var materian och naturlagarna kommer från. Inget av detta kan förklaras av evolutionismen. Bibelns Gud är kärleksfull och uppmanar oss att ta hand om den svage, medan evolutionens gud slår ihjäl de sämst anpassade. Enligt Bibeln är döden en katastrof – enligt evolutionen är döden en nödvändighet.

Här sätter Johannes än en gång en oproportionellt stor börda på evolutionsteorin. Sen när var det evolutionsteorin som skulle förklara var materian och naturlagarna kom ifrån? Var materian kom ifrån är något som kosmologi tar hand om och för tillfället verkar det säkraste tipset vara en pytteliten asymmetri i egenskaper hos materia och antimateria som har gett oss ett överflöd av materia jämfört med antimateria. Från Heisenbergs osäkerhetsekvationer kan man se hur universum kan ”låna energi” från sig själv genom att skapa en partikel av ”materia” och en partikel av ”antimateria” som plötsligt uppstår, existerar en kort, kort stund och sedan krockar in i varandra och förstörs igen. Det verkar dock, som sagt, finnas en asymmetri i det här systemet. För varje miljard av spontan antimateriapartiklar bildas en miljard och en materiapartikel. Här har vi alltså en naturlig process för hur materia skulle kunna uppstå ”från ingenting”. För den som vill läsa mer rekommenderar jag den här länken.

Naturlagarna är, som jag har skrivit tidigare, ett begrepp som vi människor använder för att beskriva vilka regler som universum verkar följa. Det behöver inte ha funnits en gud som författade termodynamikens lagar för att universum ska bete sig som att det finns termodynamiska lagar. Det kan absolut ha varit så, men Ockhams rakkniv säger oss att vi bör förkasta gudshypotesen för tillfället, sedan världen går alldeles utmärkt att förklara utan en gud.

Meningen med tillvaron är också ett koncept som människan har kommit på, det behöver inte finnas en mening med livet, hur gärna vissa av oss ändå vill ha det. Ett sidospår är att om vi frigör våra tankar från att bibelns Gud redan har bestämt vad meningen med våra liv ska vara (verkar främst vara att tillbe honom) så kan vi hitta på egna syften med livet! Jag lever till exempel med inställningen att jag vill ge både mig själv och andra ett lyckligt liv. Jag vill att homosexuella personer ska få visa sin kärlek för den de älskar sedan det ger dem stor lycka. Jag spenderar mina dagar med att försöka göra världen till en bättre plats, samtidigt som jag utbildar mig till läkare för att få arbeta med någonting som jag själv tycker är intressant, roligt och spännande. Jag låter inte någon hypotetisk ”moralisk överpappa” säga åt mig vad jag ska göra eller tycka, jag är stark nog i mig själv för att ta de besluten!

Som en sista poäng kan jag bara nämna att Gud, enligt Bibeln, bara överträffas av Adolf Hitler, Mao Tse Tung och Hideki Tojo vad gäller människoliv på sitt samvete… Döden är en katastrof enligt Bibeln och Gud är kärleksfull, yeah right…

7. Information – Vår genetiska kod (DNA) innehåller mängder av information, och inte bara information om hur proteiner ska byggas ihop, utan också metainformation (information om informationen): information om när ochhur de olika avsnitten ska användas, var de börjar och var de slutar, hur informationen ska lagras och göras tillgänglig, etc. Det görs dagligen framsteg inom detta område och det blir bara mer och mer förunderligt hur komplext vårt DNA är. Samtidigt är det ingen som lyckats visa hur information kan uppstå av sig självt.

Än en gång, argument from ignorance. Vi vet (enligt Johannes) inte hur ”information” kan uppstå av sig självt, alltså Gud. Möjligheten att det finns saker som vi inte vet ännu faller bort enligt Johannes logik, sedan Gudshypotesen känns mer tilltalande. För den som vill läsa en teoretisk bakgrund till hur människan och andra organismers DNA kan ha utvecklats på naturlig väg rekommenderar jag den här länken (relativt lång, men väldigt resonerande, välskriven och intressant!). I länken förklaras hur slumpmässiga biokemiska processer kan leda fram till att självreplikerande strängar av aminosyror och nukleotider kan uppstå, sen kan man gå vidare med resonemang grundade i biokemiskt urval (kedjor som är bättre på att replikeras kommer att skapa fler kopior av sig själv och därmed främjas självreplikerande nukleotid- och aminosyrasekvenser).

8. Fossil – Det finns mängder av fossil som är identiska (eller nästan identiska) med nu levande organismer. Enligt evolutionsteorin borde 95-99 % av alla arter vara utdöda idag, men fossilen tyder på det omvända: 250 000 fossila arter jämfört med ca 3 000 000 levande arter. Det råder också stor brist på fossil som kan betraktas som mellanformer (om det ens finns några). Detta är i motsats till vad man skulle kunna vänta sig om evolutionsteorin var sann, men det stämmer överens med vad man kan vänta sig om Bibeln är sann.

Källa på det? Kan det tänka sig att det är enklare att upptäcka en art som lever just nu än en art som dog ut för flera miljoner år sedan? Att vi människor helt enkelt inte vet allt just nu? Att Johannes andra poäng därför uppvisar ett stort missförstånd för hur svårt det är att ta reda på saker som inte står nedskrivna i en ”helig bok”? Det här välskrivna blogginlägget från Asebeia förklarar med all önskvärd tydlighet varför de fossila data vi har ser ut som de gör och varför fossilerna talar kraftigt för evolutionsteorin. Det är klart att det saknas mellanformer om man envisas med att alltid utgå från de fossil vi har hittat precis nu istället för att se till vilka tidigare hål och luckor som numera har fyllts. För oss som är uppdaterade har man hittat en mängd av evolutionära ”mellanformer” mellan både vår och andra apors förfäder såväl som exempelvis valar och andra däggdjurs förfäder. Inte nog med att hela den här punkten är verklighetsfrånskild, ser man till bevisen på området så är det en överväldigande vinst för Johannes antagonist evolutionsteorin.

9. Översvämning – Väldigt många av Jordens fossil vittnar om hastig och plötslig översvämning: djur som överraskas och blir begravda medan de föder, äter eller ruvar på ägg, samt trädstammar som går rakt igenom flera lager (polystrata fossil). Och så upptäcks fler och fler fossil som inte hunnit fossileras helt, vilket tyder på att de varit levande relativt nyligen. Många dateringsmetoder tyder också på att dessa lager bildats nyligt. Dessa överväldigande geologiska tecken på att det skett en stor översvämning (där sedimentlager har avsatts ovanpå varandra) finner vi över hela världen. Det finns inga spår av tid mellan dessa lager (vittring, trädrötter eller gångar grävda av djur), som det dock finns före och efter alla de lager som bildats genom översvämningen.

På det första påståendet saknar Johannes källor, så där är det omöjligt att veta vilka fossiler han syftar på. Den enda länk han ger tar upp ett exempel med delar av kollagenproteiner som har hittats inne i benmärgen hos ett fossiliserat exemplar av T.Rex. I blogginlägget som han länkar till finns i sin tur en länk som förklarar hur detta otroliga fynd mycket väl kan passa in i uppfattningen att fossilet bildades för 68 miljoner år sedan. De peptider som man har hittat är alltså delar av proteinet kollagen, som strukturellt består av tre stycken tätt ihopsnurrade peptidkedjor. Forskarna hittade inte fulla kollagenprotein, utan vad man hittade var delar av kollagen som är extra stabila p.g.a. de ingående aminosyrorna och att de kollagenfibriller som man har hittat skyddades från sönderfall utav omkringliggande kollagenmolekyler (kollagen ligger nämligen ofta i vad man skulle likna vid kablar, med många långa trådar som ligger parallellt med varandra).

Johannes ger inte heller någon källa på vilka dateringsmetoder som visar på att de sedimentära lagren har bildats nyligt, utan vi läsare ska acceptera detta utan någon vidare ifrågasättning. Med andra ord, citation needed!

10. Civilisationer – Mycket tyder på att människans historia började relativt nyligen. Flera civilisationer med relativt hög teknologi uppstår över hela Jorden vid ungefär samma tidpunkt. Detta är precis vad vi kan vänta oss om alla dessa civilisationer byggdes upp av överlevare efter översvämingen. Om människan däremot utvecklats under lång tid borde det funnits intelligenta människor under en längre tid bakåt än vad det nu finns spår av. Det vore mycket osannolikt om flera civilisationer uppstod oberoende av varandra och nådde en hög teknologisk och kulturell nivå vid samma tidpunkt utan att lämna tydliga spår efter någon teknologisk eller kulturell utveckling.

Än en gång, inte en enda källa. Jag förstår att denna bild av historien passar Johannes världsbild. Var han sätter in historiska händelser som den senaste istiden eller det faktum att dinosaurier har gått på denna jord har jag ingen aning om, men det känns inte som att det passar in i en 6000 år gammal jord… Ingen teknologisk eller kulturell utveckling? Att stenåldern (som började för ca. 2,5 miljoner år sedan) arkeologiskt sett verkar komma före bronsåldern som verkar komma före järnåldern tycker jag tyder på någon typ av utveckling. Tidsåldern precis innan Johannes tideräkning, neolitikum, är en väldigt bra förklaring till hur de civilisationer som Johannes pratar om kan ha fått sin teknologi.

Hur står sig ”evidensen” för skapelseberättelsen? Del 1

12 mars, 2012

Min käre ärkenemesis på Newtonbloggen har än en gång skrivit en lista, denna gång med vad han anser vara positiva belägg för skapelse enligt Bibeln. Hans inlägg (som jag citerar frågorna ur) finns att hitta här och mitt tidigare inlägg om hans 15 frågor som evolutionister bör tänka över finns här, hittills har han kommenterat ett av mina svar). För det här inlägget kommer jag att citera hans fem första frågor, för att sedan försöka ge hyfsat kortfattade (yeah, right) svar 🙂

1. Ordning – I naturen ser vi hur ordning går mot oordning. I frånvaro av liv eller någon kraft som ingriper, säger oss all erfarenhet att strukturer bryts ner istället för att byggas upp. Denna princip gäller stjärnor såväl som kemiska ämnen – och vår genetiska kod. Istället för mutationer som leder till nya och förbättrade egenskaper ser vi hur de gör att den genetiska koden förfaller (genetiska sjukdomar, cancer, etc). Detta stämmer överens med Bibelns beskrivning av hur en Gud griper in och skapar ordning (“formar”) ur kaoset (“i begynnelsen var kaos”). Mutationernas negativa inverkan på allt levande stämmer överens med effekterna av syndafallet (där människorna inte längre fick äta av livets träd). Mutationer är också förklaringen till människornas minskade åldrarna efter översvämningen. Evolutionen behöver mutationer som leder till nya användbara egenskaper, inte att befintliga egenskaper förstörs (vilket är vad vi observerar).

När man pratar om entropi (naturens tendens att gå från ordning till oordning) är det väldigt viktigt att inse hur denna princip enbart går att tillämpa på det sätt som Johannes tillämpar den i s.k. ”slutna system”. I ett slutet system sker inget utbyte av energi eller materia med omgivningen, utan alla termodynamiska processer och resultatet av detta kommer bara ha en påverkan på det som finns inne i systemet. Människokroppen, eller dess celler, eller växter, eller enkla bakterier, eller de tidigaste proto-cellerna är/var inte slutna system. Vi kan tillgodogöra oss kemisk energi från maten som vi äter i form av bl.a. fettsyror, kolhydrater, proteiner och alkohol, molekyler som i sin tur har syntetiserats av de organismer som vi äter (kött, fisk, grönsaker, växter, et.c.). Energin till denna syntes går väldigt ofta, om inte alltid, att härleda till den fotosyntes som sker hos växter och alger. Fotosyntesen följer i de flesta fallen (förenklat!) formeln: fotoner + koldioxid (CO2) + vatten (H2O) –> kolhydrat (glukos, C6H12O6) + syrgas (O2). Vissa organismer ersätter  vatten/syrgas med andra reducerande/oxiderande ämnen, se Wikipediaartikeln för fullständiga referenser och diskussioner. När ett djur då äter en växt kommer djuret att få i sig glukos, som i sin tur kan förbrännas och ge energi till att upprätthålla ordningen i kroppens celler.

På ett sätt är det faktiskt så att levande organismer ökar entropin (oordningen) i universum. Även om cellerna i sig verkar väldigt organiserade och ordnade så kräver de en oerhörd mängd energi för att bilda och upprätthålla denna ordning. När vi förbränner exempelvis glukos för att möjliggöra anabola (uppbyggande) processer i kroppen går en del av energin oundvikligen förlorad till värme, den mest oordnade formen av energi. Räknar man på hela systemet (cellen + resten av universum) så ökar alltså entropin (oordningen) även när det bildas ordning i den enskilda cellen. Detta är inget konstigt, fysikens lagar förklarar precis hur detta kan ske.

För den som vill läsa om hur mutationer kan ge en ökad informationsmängd och ge upphov till nya egenskaper hänvisar jag till den här artikeln på Talk Origins.

Att en NO-lärare endera inte förstår denna aspekt av termodynamikens lagar eller väljer att bortse från den för att det passar hans världsbild är för mig väldigt skrämmande.

2. Liv – Trots många skarpa och kreativa hjärnors inblandning står forskarna idag längre från en förklaring till livets uppkomst än innan man började nysta i denna gåta. Med tanke på hur osannolik livets uppkomst är, förvånas jag över att inte ännu fler ansluter sig till tanken att en skapare/designer satt igång livet – eller att man åtminstone håller den möjligheten öppen. Jag är medveten om att många betraktar detta som ett god-of-the-gaps-argument… Men att istället säga att “jag vet inte hur, men det skedde av sig självt”, blir ju inte så mycket bättre: ett evolution-of-the-gaps-argument. Det är även anmärkningsvärt att hela Universum (och vår planet) är perfekt kalibrerat för att hysa liv.

Än en gång, abiogenes är inte en del av evolutionsteorin! Evolutionsteorin tar vid efter att den första självreplikerande organismen har uppkommit och förklarar sedan hur livet har kunnat ge upphov till så många olika arter och egenskaper. Även om det skulle visa sig att det är väldigt, väldigt svårt för liv att uppstå så har kreationister en hel del bevis för evolutionsteorin att förklara bort innan skapelseberättelsen à la Genesis ter sig mer trolig att vara sann. Jag skulle inte säga att detta är ett god-of-the-gaps-argument lika mycket som jag skulle kalla det en typ av argumentum ad ignorantium (mer specifikt ett argument from incredulity”jag förstår inte hur det här kan ske, alltså är det omöjligt”) i kombination med en stark vilja att tro på en god och kärleksfull Gud… Den sista meningen i stycket är ett perfekt exempel på ”lotterifelslutet”. Istället för att ställa frågan ”hur stor är chansen för att liv uppkommer i universum?” ställer Johannes frågan ”hur stor är chansen för att liv uppkommer på Jorden? Om liv istället hade uppkommit på en måne runt en stor gasplanet i omloppsbana från Betelgeuse hade Johannes bara ställt frågan ”hur stor är chansen för att liv uppkommer på vår egna måne?”. Med tanke på att det beräknas finnas 10^24 (1’000’000’000’000’000’000’000’000!) stjärnor i Universum och vi börjar hitta planeter runt många av de som ligger i vår absoluta närhet (med astronomiska mått) kan man börja förstå hur även en väldigt osannolik händelse blir väldigt sannolik om man låter den hända var som helst i universum. En bisak i just frågan om livets uppkomst är: om liv inte hade uppstått, vem hade då ställt frågan om varför universum inte tillät liv att uppstå? Religion och egocentrism har ett långt och troget förhållande…

[Uppdatering 14/3 2012: Kolla gärna in nedanstående videoklipp med Neil DeGrasse Tyson som klart, tydligt och roligt visar varför vårt universum inte är så perfekt som vissa människor vill få oss att tro… Tips från Erik, som kommenterade på Newtonbloggen]

3. Anpassning – Organismer anpassar sig för bra och för snabbt till olika miljöer för att bara vara ett resultat av slumpmässiga mutationer i kombination med naturligt urval. Instruktionerna för hur de ska kunna anpassa sig till olika miljöer verkar finnas lagrade i organismerna från början – alltså är allt programmerat för anpassning och variation.

För det första: något exempel? För det andra: har du (eller någon annan) räknat på hur snabbt anpassningarna skulle ske för att vara ”för snabba för naturligt urval”? För det tredje: det finns en väldigt stor fördel för organismer att snabbt kunna anpassa sig till nya miljöer. Det är av denna anledning som antibiotikaresistens håller på att bli ett så stort problem i världen. Bakterier som inte kan undvika att bli dödade av antibiotikan dör, de som har lagom hög ”mutation rate” och har tur med mutationerna kommer att överleva och få avkomma. Alltså sker det en selektion i riktning för organismer som kan anpassa sig till sin miljö.

4. Komplexa organ och funktioner – kroppen har flera organ och funktioner som samverkar med varandra och behöver varandra för att kunna fungera. Allt behöver vara på plats fullt fungerande, annars är de inbördes delarna helt värdelösa och utgör bara en belastning för individen. Det naturliga urvalet (som inte kan planera för framtiden) borde sortera bort ofullständiga organ som saknar funktion. Det naturliga urvalet kan inte tänka “det här sparar vi, för med lite fler slumpmässiga ändringar kan det bli något som är bra att ha”. (Några exempel: roterande bakterieflageller, blodets koaguleringsförmåga, ATP-syntas-enzymet)

Ah, irreducerbar komplexitet! När vetenskapen numera har lyckats förklara ögats (bonuslänk, se gärna filmen vid intresse) och vingens ”komplexitet” går kreationisterna vidare på mikronivå. Det finns alltså historiskt exempel på strukturer som tidigare (av kreationister) ansågs för komplexa för att ha utvecklats som senare har studerats noggrannare (av forskare) och fått sin förklaring. Bakteriernas flageller verkar vara ytterligare ett exempel på något som vid en första anblick ser ut att inte kunna ha utvecklats stegvis, men där det finns mycket bra förklaringar till hur precis detta har kunnat ske (för detaljer hänvisas till Talk Origins). En tidig flagell utan motorisk förmåga kan ha använts för att hålla fast cellen vid ett underlag. När en av alla bakterier sedan, av en händelse, fick en jonpump som associerades med utskottets bas skulle denna i så fall möjliggöra motorik i det tidigare passiva utskottet. En intressant detalj är att bakteriers flageller, arkéers flageller (ärkebakterier) och eukaryoters cilier använder helt olika ”designer” för att lösa samma problem. Är det mer troligt att ”hjulet” skulle upptäckas flera gånger om en gud designade alla arter samtidigt eller ifall förmågan för celler att förflytta sig har utvecklats flera gånger?

Blodets koagulationskaskad är, något jag är alltför medveten om som läkarstudent, oerhört komplex. Detta betyder, än en gång, inte att det inte kan ha utvecklats gradvis. Detaljerna är än en gång alldeles för komplicerade för att gå in på i det här inlägget, men jag kan hänvisa hit för den som har ett specialintresse.

Bara för att inte utelämna något så länkar jag här till Wikipedia-artikeln om ATP-syntas som beskriver hur detta kan ha utvecklats.

Huvudpoängerna från min sida är helt enkelt att:

  • Bara för att vi inte förstår hur något har utvecklats innebär inte detta att strukturen inte kan ha utvecklats.
  • Det finns mycket troliga och i många fall väl underbyggda modeller för den gradvisa utvecklingen utav de exempel på ”irreducerbar komplexitet” som hittills har presenterats av kreationister/Intelligent Design-förespråkare.

5. Bibelns trovärdighet – Detta bibliotek av 66 skrifter har ett 40-tal författare med helt olika bakgrund och från helt olika tidsperioder. Den nedtecknades under en tidsperiod på ca 1500 år. Man behöver hitta på världens största konspirationsteori för att förklara hur dessa skildringar skulle vara ett resultat av lögner eller påhitt – särskilt allt som har att göra med händelserna kring Jesus Kristus. Allt är skildrat med noggrannhet och med en anda av uppriktighet, innehållande detaljer och hänvisningar till sådant som går att bekräfta med hjälp av arkeologi och utomstående historiska källor. När Gud griper in i verkligheten sker det alltid i samspel med befintliga naturlagar eller fenomen. Bibeln innehåller även profetior om framtiden (t ex Danielsboken) med förutsägelser som gått i uppfyllelse trots att de legat helt utom aktörernas kontroll.

Just det, Bibeln är ju internt logisk… Och Nobelkomittén ringde mig igår för att säga att jag är den första dubbla pristagaren samma år för upptäckter inom fysik och medicin/fysiologi…
[Uppdatering 24/4 2012: Nedan finns ett videoklipp, med bibliska referenser, som illustrerar hur en frågesport med utgångspunkt i Bibeln skulle kunna se ut]

Svenska elever i händerna på lärarens vanföreställningar

7 mars, 2012

[Följande text är ett gemensamt blogginlägg från mig och fem andra skeptiker/bloggare angående en skapelsetroende NO-lärares argumentation för att lära ut den kristna skapelseberättelsen på sina NO-lektioner. Läs och reagera! (Texten finns även på Vetenskap och Folkbildnings blogg]

Naturläraren Johannes Axelsson skriver sin blogg att staten sanktionerat undervisning i skapelsetro som komplement till evolutionsteori, och att frånvaron av utbildning i skapelsetro är uttryck för intolerans.

”Om en lärare anar att det bland eleverna förekommer bristande förståelse för skapelsetronde, skulle man kunna ordinera en kombinerad kur med kunskap om vad skapelsetro egentligen innebär – t ex genom att ta upp några positiva belägg för skapelsetro, och på så vis bemöta fördomen att ett sådant ställningstagande beror på bristande kunskap eller intelligens.”

Men Axelsson har fel. Det är inte tillåtet att undervisa i skapelsetro i den svenska skolan. Undervisningen i naturämnen ska vila på vetenskap och dit hör inte skapelsetro. Det är rektors ansvar att se till att så inte sker och ytterst är det skolinspektionen som kan ingripa.

Samtidigt ger Axelsson själv, i flera inlägg, prov på att inte förstå vad evolutionsteori är. Den retoriska frågan hur slumpen kan skapa liv, ger uttryck för att han tror att evolutionsteorin förklarar något annat än livets mångfald, och att teorin förenklar den verkliga förklaringen.

Inte bara evolution ifrågasätts på Axelssons blogg. Eftersom Axelsson är en ungjordskreationist accepteras inte heller grundläggande fysik, kosmologi, geologi eller paleontologi. Då en naturlärare ska lägga mer vikt på att förmedla var vetenskapen står idag än sina personliga övernaturliga förklaringar, om de står i konflikt, är det snarare Johannes intolerans mot evolutionsteorin som är det stora problemet här.

Sin vilja att skapa ökad förståelse för skapelsetro motiverar han bl.a. med ett citat ur läroplanen från 2011, ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.” Detta är en grav feltolkning. Läroplanen menar inte att man skall låtsas att personliga vidskepliga föreställningar är vetenskap, för att det behagar en själv som lärare. Rätten att tro på vad man vill ersätter inte lärarens roll att enligt läroplanen, så korrekt som möjligt, representera vetenskapen. Därför är texterna där Johannes Axelsson demonstrerar sin okunskap om just naturämnen, precis lika oroväckande som hans argument för att föra in religiös skapelsetro i sin undervisning.

Enligt Skollagen (2010:800) ska ”utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” och vara icke-konfessionell. Lagen poängterar kravet på likvärdig utbildning för samtliga elever inom skolväsendet. Föreskrifter i form av läroplaner utarbetas av skolverket. I läroplanen står, under rubriken ”Skolans uppdrag”:

”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

Evolutionsteorin är en betydande del av den ”gemensamma referensramen” inom biologins kunskapsområde och är nödvändig för att förstå sambandet mellan människor och andra levande organismer eller uppkomsten av antibiotikaresistens hos bakterier, för att nämna några exempel. För betyget E i Biologi, vilket är det lägsta godkända betyget, för årskurs 9 krävs att eleven har ”grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.”

När en NO-lärare endera inte kan orientera sig i informationsdjungeln eller väljer att tro på bibelns skapelseberättelse mot bättre vetande, är det mycket svårt för denna person att utbilda sina elever i att ”kritiskt granska fakta och förhållanden”. I detta begrepp bör rimligtvis också ingå att kunna värdera de fakta man granskar och inse samt acceptera de fakta som står upp emot granskning. Evolutionsteorin är ett sådant faktum!

Den är en av våra mest bekräftade teorier idag och inbegriper en mängd delvetenskaper som både tillsammans och var för sig bekräftar evolutionen. Inom vetenskapen finns det inga andra alternativ. Evolutionsteorin är inte statisk utan förändras och förfinas kontinuerligt, vilket är den sanna styrkan i det naturvetenskapliga arbetssättet.

Skapelseberättelsen däremot, är inget annat än just en berättelse. En statisk och religiös berättelse. Religion hör inte hemma på biologilektionen eller någon annan NO-lektion. Det framgår klart och tydligt av läroplanen. Den kristna skapelsetron är långtifrån den enda skapelsemyt som florerar i världen. Genom Johannes Axelssons argumentation skulle alla övriga också behöva balanseras mot och jämföras med vetenskapen. Häri ligger kanske Axelssons största problem!

Peter Lundin

Emil V. Nilsson

Linda Strand Lundberg

Simon Klein

Olle Svensk Strand

Anders Hesselbom

Hur står sig evolutionsteorin mot ifrågasättande?

16 februari, 2012

Min vän och ”ärkenemesis” borta på Newtonbloggen skrev ett inlägg som han kallade ”Question evolution” där han ställer 15 frågor om evolution som han har hittat på sajten creation.com. Här används den ”bredare” definitionen av evolution, d.v.s. inkluderar även livets uppkomst från icke-levande molekyler (en definition som jag inte är ett särskilt stort fan utav och skrev ett inlägg om i bloggens tidiga dagar). Jag tänkte ge mig på att besvara dessa frågor och för diskussionens skull kommer jag också att försöka besvara frågor som rör livets (inte arternas) uppkomst så gott det går.

1. Hur kunde liv med hundratals proteiner uppstå enbart genom kemiska reaktioner och utan intelligent design?

För att kemiska reaktioner kan göra nya molekyler av tidigare befintliga molekyler. Troligtvis var komplex utav järn och svavel viktiga i bildandet av vissa enklare organiska molekyler (t.ex. pyruvat). Dessa enklare molekyler kan sedan tillföras en aminogrupp och därmed bilda aminosyror. Aminosyrorna kan kopplas samman i amidbindningar och bilda polypeptider. Stabila polypeptider kommer att bestå och kan fylla enklare funktioner (släppa igenom joner genom ett membran, et.c.). Ett tidigt  polypeptidarrangemang tros vara amyloider, något som numera (vad vi vet) saknar funktion hos människor, men kan orsaka Alzheimers sjukdom. Att evolutionen inte skyddar oss från denna skada beror på att Alzheimers allt som oftast inträffar efter 40-årsåldern, vilket är en typ av ”brytpunkt” för när det inte längre finns någon evolutionär fördel att fortsätta leva… Jag skulle anta att en intelligent designer hade gett oss ett bättre skydd mot amyloidbildning än så! Källa: ”Predicting the conformations of peptides and proteins in early evolution. A review article submitted to Biology Direct” (2008). Milner-White, E. & Russell, M.

2. Hur uppstod DNA-koden? (hans ”fettning”)

Ännu är inte det sista ordet sagt i denna fråga, men troligtvis har DNA-koden uppstått gradvis och utvecklats under lång tid (väntat svar, eller hur?). En reviewartikel från 1999 förklarar hur utvecklingen av transfer-RNA (tRNA) har kunnat koppla samman aminosyror (enheterna som bygger upp proteiner) utan behov av proteiner till att börja med. Olika tRNA-molekyler har olika bindningsstyrka till olika aminosyror pga stereokemiska interaktioner, vilket möjliggör en selektivitet i kodningen. Man kan även se att aminosyror med liknande kodoner har liknande polaritet och/eller hör till samma biosyntetiska ”pathway”, ett tecken på att DNA-koden har utvecklats (se bild 1 i artikeln). Källa: ”The origin of the genetic code: amino acids as co-factors in an RNA world” (1999). Szathmary, E.

3. Hur kunde tryckfel (mutationer) skapa 3 miljarder tecken långt DNA med instruktioner som kan förvandla en mikrob till en mikrobiolog? Tid, tid, mutationer, slumpvis ökande av det genetiska materialet, ett naturligt urval utav de genuppsättningar som ger fördelar i det rådande klimatet och mer tid. Sen är det en total halmgubbe att säga att en mikrob skulle ”förvandlas” till en mikrobiolog. Mer lämpligt vore: ansamling av enkla kemiska reaktioner –> ansamling av lite mer komplexa reaktioner –> kemiska reaktioner sluts in i ett membran –> enklaste formen av vad vi skulle kalla ”liv” (3,8 miljarder år sedan) –> –> –> fotosyntes utvecklas (3,0 miljarder år sedan) –> –> vissa (vi har ju fortfarande kvar enkelcellulärt liv idag) enkelcelliga organismer börjar samarbeta i multicellulära ”kollektiv” (2,0 miljarder år sedan) –> –> –> dessa kollektiv börjar likna vad vi kallar ”djur” (600 miljoner år sedan) –> –> –>  (flera steg) –> –> –> dinosaurierna dör ut (65 miljoner år sedan) –> –> första individerna som skulle klassas i släktet homo föds (2,5 miljoner år sedan) –> –> individer anatomiskt liknande dagens människor börjar födas (200 000 år sedan) –> –> (flera steg) –> mikrobiolog! Att prata om att en mikrob förvandlas till en mikrobiolog känns mer som ett försök till ordlek än ett seriöst argument… Källa: Wikipedia, Timeline of Evolution

4. Varför lär man ut det naturliga urvalet som ‘evolution’, som om det kunde förklara ursprunget till livets mångfald? För att evolution förklarar livets mångfald. När en förändring i miljö sker kommer det över tiden att ske en utslagning beroende på vilka gener som gynnar överlevnad och fortplantning. Detta är inget konstigt och det finns ett flertal exempel på när och hur dessa förändringar sker (bakterier som har utvecklat förmågan att nyttja citrat istället för glukos, ”Darwins finkar” vars näbbanatomi förändrades beroende på föda).

5. Hur uppstod nya biokemiska processer, som förutsätter att ett stort antal enzymer arbetar tillsammans i rätt ordning? Över de 3,8 miljarder år som liv har existerat på Jorden kan de olika stegen i biokemiska processer ha haft delvis andra uppgifter än vad de har nu. Om vi tar glykolysen (omvandlingen av glukos till pyruvat) som oftast ses i ljuset av sina energigivande förmågor och som ett försteg till citronsyracykeln så kan olika mellanprodukter gå in i flera andra processer. Processer såsom glukoneogenes (uppbyggande av nya glukosmolekyler), pentosfosfatshunten (viktig för bildande av kvävebaser) och lipidmetabolismen innehåller metaboliter från glykolysen. Citronsyracykeln i sin tur innehåller mellanprodukter som är viktiga för kvävebassyntes, aminosyrasyntes och tetrapyrrolsyntes (funktionell grupp i bl.a. hemoglobin!). Cellens biokemiska processer är inte isolerade, utan ett gigantiskt nätverk av processer. Detta gör i sin tur att processer som ser komplexa ut och därmed antas ha uppkommit ”på studs” mycket väl kan ha uppkommit i flera steg tidsmässigt.

6. Levande ting ser ut som om de blivit designade, så hur kan evolutionister veta att de inte är designade? Om jag hade designat människan så hade jag inte:

  • Placerat tre lager tätt packade med cellkärnor framför de ljuskänsliga delarna utav det mänskliga ögat (se bild, pilen pekar mot de ljuskänsliga cellerna, de ljuskänsliga delarna ligger till höger om pilens spets, ögats främre del ligger vänster om bilden.). Jag skulle vidare ha gjort så att det inte behövde uppkomma en ”blind fläck” där synnerven lämnar ögat, genom att låta nervtrådarna lämna näthinnan mot utsidan av ögat, inte insidan! Nervtrådarna syns längst till vänster, liggandes ovanpå det ”inre” cellagret.
  • Gjort det möjligt för bakterier och virus att orsaka en hel uppsjö av sjukdomar som det tog flera tusen år innan vi människor lärde oss hur vi förhindrar dem. (Fortfarande dör och lider väldigt många av dessa små organismers påverkan på människor).
  • Öppnat för risken att s.k. ektopisk graviditet sker, där ett befruktat ägg inte fäster sig i livmoderväggen utan i äggledarna eller rent utav löst i bukhålan. Innan modern kirurgi ledde dessa graviditeter till moderns död.
  • Gjort så att mannens spermier behövde tillverkas i kallare temperaturer (34 °C) än vad det är i bukhålan (37 °C), vilket gör att testiklarna i sin tur hamnat i ett utsatt läge, samt att en onödig risk för bråck uppstår.
  • Läs fler exempel på Wikipediaartikeln om Argument from poor design

7. Hur uppstod flercelligt liv? Individer i klassen Choanoflagellatea fångar mat (bakterier) genom att, m.h.a. en flagell, skapa vattenströmmar som drar bakterierna mot en ring utav mikrovilli. Dessa enkelcelliga organismer har, av någon anledning, gener som vid några punktmutationer möjliggör både inbindning till andra celler och intercellulär kommunikation. Ansamlingar av celler som är högst snarlika enkelcelliga choanoflagellatea utgör grunden för vissa svampar som än i dag lever i våra hav. Man har även experimentellt kunna trigga enkelcelliga alger till att bilda multicellulära organismer, genom att avbryta sina celldelningar precis innan en modercell blir till två dotterceller. Man åstadkom detta genom att i en enkelcellig algkultur införa en organism som åt upp dessa alger. Tillslut, efter 10-12 generationer, började man notera multicellulära ansamlingar av 8 algceller. Dessa var för stora för den andra organismen att äta upp och skyddade alltså de individuella cellerna från att bli uppätna. Man har även spårat hur denna förändring kunde ske. För mer information, se nedanstående film.

8. Hur uppstod könlig fortplantning? Könlig fortplantning (meios) uppstod när haploida celler (med en uppsättning av varje kromosom) fuserade till diploida celler (med två uppsättningar av kromosomer) för att sedan dela sig igen till haploida celler. Detta anses vara gynnsamt under förhållanden där skador på DNA är troliga att hända, eftersom den diploida cellen då har en back-up på varje del av sitt DNA. P.g.a. olika cellulära mekanismer kommer de nya haploida cellerna att få vissa kromosomer som är rekombinerade, d.v.s. huvudparten av kromosomen kommer från ”pappa cell” och en mindre del av kromosomen från ”mamma cell”, och vice versa. Denna nya egenskap hos enkla, unicellulära organismer såsom jästsvampar använder sig av proteiner som liknar de som redan hade utvecklats för asexuell celldelning (mitos). För mer info:

9. Varför saknas de (förväntade) oräkneliga miljonerna av fossila mellanformer? För att kreationister saknar en eller två nya mellanformer så fort forskare hittar en mellanform. Futurama gör en väldigt bra illustrering utav detta (se nedan [Uppdatering: Filmklippet är tyvärr bortplockat, troligen p.g.a. upphovsrättsliga skäl…]) och en längre och mer genomgående redovisning av människans utveckling och de för nuvarande funna mellanformerna och underarterna finns på engelska och svenska Wikipedia.

10. Hur kan ‘levande fossil’ förbli oförändrade under vad som antas vara flera hundra miljoner år? För att deras omgivning och utmaningarna som de ställs inför inte har ändrats nämnvärt under dessa flera hundra miljoner år. Om en lösning (art) fungerar bra (överlever, reproducerar sig väl, et.c.) i en miljö finns det ingenting som hindrar den från att bestå. En annan poäng som bör göras är att dessa arter mycket väl kan ha utvecklats, bara inte morfologiskt. Till exempel är det svårt att säga något om immunförsvarets uppbyggnad hos ett fossil, vilket gör att vi inte heller kan se eventuella utvecklingar i en arts immunförsvar.

11. Hur kunde blind kemi skapa tankar/intelligens, mening, altruism och moral? För att det finns evolutionära fördelar med alla dessa saker. Intelligens är bra för att det tillåter en att bättre förutspå när frukter mognar, ökar inlärning, möjliggör bättre användande och tillverkande av verktyg samt är en stor fördel i de komplexa sociala sammanhang som människans förfäder började finna sig själva i. Att livet skulle ha en mening är inte så mycket en faktisk sanning som rent önsketänkande. Intelligensen och medvetandet kan mycket väl ha lett till att vi människor söker en mening med våra liv, men det betyder inte att det finns. Bara för att jag söker en Ferrari som tillhör mig varje gång som jag går förbi en parkering betyder inte att jag faktiskt äger en Ferrari. Ett beteende såsom altruism är väldigt nyttigt ur en evolutionär synvinkel. Om jag offrar mitt liv för mina tre (hypotetiska) barn skulle detta vara av större nytta för mitt genetiska arv än om jag lät Voldemort döda dem medan jag själv flyr för mitt liv! Det kan även argumenteras att altruism är ett attraktivt drag hos en potentiell partner, eftersom man då får större anledning att tro att den personen inte bara tänker på sig själv i krissituationer och att han/hon skulle ta hand om familjen. Wikipedia har också en artikel på utvecklingen utav moral, som kan finnas läsvärd vid intresse 😉

12. Varför accepteras evolutionistiskt ‘det-bara-är-så’-berättande som ‘vetenskap’? För att det bara är så.

Okej, ärligt. För det första förstår jag inte riktigt vad frågan syftar till. När en teori har funnits och testats över 150 år börjar faktiskt vissa delar av den (förutsatt att den stämmer!) kunna tas för ren och skär sanning. Att egenskaper som är fördelaktiga för en individs överlevnad och fortplantning kommer att leva vidare medan de som är en börda för överlevnad och fortplantning kommer att dö ut är en enkel idé som är mycket starkt underbyggd. Därför kan det ibland, kan jag tänka mig, upplevas som en ”det-bara-är-så”-attityd från evolutionsförespråkare, men dessa resonemang och argument har sin grund i en väl beprövad och vetenskapligt testad teori (teori används här i dess vetenskapliga mening!).

13. Var är alla vetenskapliga genombrott som evolutionen borde ha lett till? Menar du hur vi kan förstå varför vissa bakterier utvecklar resistens mot antibiotika? Eller hur vi kan förstå varför en hösts influensavaccin inte fungerar nästa influensasäsong? Eller att vi kan förstå hur en art blev till två när vissa storspiggar förvärvade förmågan att leva i sötvattensjöar istället för saltvattenhav?

14. Varför får evolutionen – en teori om historia – läras ut som om den vore jämförbar med experimentell vetenskap? För att evolutionen är ett faktum och har bekräftats så gott som det går utan att utomjordingar landar och ger oss övervakningsfilmerna från de senaste 3,8 miljarder åren! Jag har länkat till den här förut, och länkar till den igen: 29+ Evidences for Macroevolution: The Scientific Case for Common Descent. Allt annat vore att undanhålla våra barn från en av vetenskapens underbaraste, vackraste och mest underbyggda teorier. Som högstadie- och gymnasieelev var evolutionens effekter en av mina största fascinationer och jag kan fortfarande förundras över hur enkelt men genialiskt som den förklarar arternas mångfald.

15. Varför får en fundamentalistiskt religiös idé – ett dogmatiskt trossystem som misslyckas med att förklara bevismaterialet – läras ut på lektioner om naturvetenskap? Kreationism får, vad jag vet, inte läras ut i svenska skolor under naturvetenskapslektionerna, och tur är väl det!

Jag hoppas att jag har gjort ett lyckat försök att visa hur evolution står sig stark mot kreationisters frågor. För min och andras fritid, hälsa och välmående skulle jag uppskatta om eventuella meningsmotståndare väljer ut max 5 av mina svar som de vill kritisera i kommentarsfältet, det tar en sån väldans tid annars 😉

[Uppdatering: Självklart finns det andra, med troligtvis bättre meriter än mig, som har gett sig på att besvara dessa 15 frågor. En mycket bra genomgång för den som vill läsa mer finns att läsa på RationalWiki]

Vad är skillnaden på evolution och livets uppkomst?

30 september, 2011

När jag sitter och klickar runt på min gamla lokaltidning Västerbotten-Kurirens hemsida läser jag till min förskräckelse hur en NO-lärare på högstadiet har skrivit en insändare där han som så många kreationister (medvetet eller omedvetet) gör misstaget att blanda ihop evolutionsläran med livets uppkomst (läs insändaren här).

I mitten av 1800-talet utvecklade Charles Darwin en teori som gick ut på att den mångfald av arter som man kan se på Jorden är resultatet av en ständig utslagningsprocess och utveckling. Han kollade bland annat på näbbarna hos olika fåglar på olika öar i Galapagos (”Darwins finches”), och såg att deras näbbar var väl anpassade till det utbud av föda som fanns på den specifika ön. Vid närmare undersökning av en ornitolog visade det sig att nästa alla av darwins finkar hörde till olika arter. Fåglarna (som inte är finkar enligt dagens nomenklatur) hade dock alla gemensamma egenskaper och liknande utseende i övrigt med fåglar från Nordamerika, även fast Galapagos ligger i Sydamerika. [Uppdatering: för en kort lista över exempel som tydligt visar på evolution, här har ni en länk!] [Uppdatering 2: för en mer vetenskaplig redogörelse för bevisen för makroevolution har ni en länk här]

Den gängse teorin på denna tid var att alla arter hade skapats på den plats där de befann sig, men de här fåglarna var alldeles för liknande de nordamerikanska, bortsett från näbbarna. Här, sägs det, föddes Darwins tankegångar om hur arter kan anpassa sig till sin nuvarande miljö över ett antal generationer, så till den grad att de till slut har bildat en egen art (läs gärna Wikipedias inlägg på definitionen av en ”art”, ett uttryck som är väldigt komplext trots dess stora användning). Man bör alltid tänka på att ”art” är något som vi människor har kommit på för att kategorisera de skillnader vi ser i djurs utseende, beteende och numera genetisk uppsättning.

Darwins teori, och den moderna teorin om evolution behandlar endast denna fråga, hur kommer det sig att det finns så många arter på Jorden? Vad insändaren i VK, såsom många kreationister, gör är att diskreditera evolutionsteorin på grund av att de menar att det inte finns någon förklaring till hur liv kunnat uppstå från ”ingenting”. Denna koppling är helt felaktig, teoretiskt sett skulle evolution (såväl makroevolution såsom mikroevolution) kunna ske även om livet uppstod som en följd av att Gud blåste liv i allt som han/hon/den/det bedömde skulle leva.

Denna blandning av koncept gör att insändaren både skriver ”Jag känner inte till någon kreationist som förnekar evolutionen som mekanism.” såväl som ”… evolutionsteorin är långt ifrån bevisad, vilket många forskare faktiskt erkänner.” (se ”fotnot, version längre” i slutet av inlägget för att förstå varför användningen av ”många” kan och bör ifrågasättas). Evolutionsteorin har gett vetenskapen väldigt mycket, och har en oerhörd förklaringsstyrka. Inga seriösa resultat har publicerats som pekar mot att evolutionsprocessen inte skulle vara ett faktum. Insändaren skriver i slutet av texten (relaterat till snabbare-än-ljuset-neutriner) att

Just nu frågar sig ärliga forskare om Einstein kan ha haft fel i sin relativitetsteori? Varför skulle inte Darwin kunna ha fel i sin teori?

Även om det visar sig att Einstein hade fel i att inget kan färdas snabbare än ljusets hastighet i vakuum, så innebär inte detta att hela Einsteins teori slängs ut från alla fysikers kontorsfönster. När ungdomar räknar på gravitation i gymnasiet använder man sig fortfarande av Newtons formler, inte Einsteins. Detta eftersom felmarginalen är väldigt liten för Newtons formler när man räknar på normala företeelser (äpplen som faller till marken, bilar som dras mot Jorden et.c.). När man däremot räknar på svarta hål och större stjärnor så är Newtons formler inte längre tillämpbara, det är här Einsteins relativitetsteori får fylla i hålrummen. Ifall neutrinerna skulle visa sig ha åkt snabbare än ljusets hastighet så kommer alla världens fysiker att jobba för att tillämpa dessa nya resultat, men Einsteins teorier är fortfarande användbara när man har att göra med allt annat än neutriner i så fall.

Angående livets (inte arternas) uppkomst så är detta ett för nuvarande mycket vällevande forskningsfält, där flera studier publiceras med indikationer på att aminosyror (artikeln är från 1975!), någonting liknande kvävebaser och andra viktiga ämnen (t.ex. ammoniak) kan bildas från enklare ämnen, utan att detta sker i någon levande organism. Ännu har ingen heltäckande modell av abiogenes (livets uppkomst från inorganiska ämnen) beskrivits, men allt pekar mot att vi går emot en sådan. Detta är mycket mer troligt än att världen skapades av Gud (Jehova, Allah, Vishnu, et.c.), i alla fall om man ser till vilka bevis vi har hittat i världen runt om oss.

Fotnot, version längre: En lista uppkom för ett par år sedan där forskare som inte tror på evolution hade skrivit under. Som ett svar på detta startades ”Project Steve” där endast forskare som hette Steve (eller liknande) fick skriva under detta uttalande:

Evolution is a vital, well-supported, unifying principle of the biological sciences, and the scientific evidence is overwhelmingly in favor of the idea that all living things share a common ancestry. Although there are legitimate debates about the patterns and processes of evolution, there is no serious scientific doubt that evolution occurred or that natural selection is a major mechanism in its occurrence. It is scientifically inappropriate and pedagogically irresponsible for creationist pseudoscience, including but not limited to ”intelligent design,” to be introduced into the science curricula of our nation’s public schools.

Project Steve har för tillfället över 1100 signaturer, varav majoriteten har biologi som sin expertis. Alla motparter har inte lika många underskrifter, och inte så förvånansvärt så är väldigt få av deras underskrifter från biologer. Nu menar varken jag eller Project Steve att vetenskap avgörs demokratiskt, men eftersom kreationisterna använder sig av taktiken att visa ”hur många som avvisar evolution” så, kan man ju alltid visa hur många som faktiskt stöder densamma.


%d bloggare gillar detta: