Arkiv för september 2012

Vad är kognitionsvetenskap?

25 september, 2012

Den uppmärksamma läsaren (om jag har några kvar efter nästan ett halvår av praktiskt taget bloggtorka) kan ha upptäckt att jag numera inte är läkarstudent, i alla fall inte för tillfället. Jag har istället sökt några kurser i ett ämne som jag upptäckte först i våras, kognitionsvetenskap. Min förhoppning är att kognitionsvetenskap är ett ämne som ligger närmare mina intressen än vad läkarstudierna gjorde. Men vad är då kognitionsvetenskap?

Denna fråga är så komplicerad att en av kurserna jag har sökt är en introduktionskurs i kognitionsvetenskap som motsvarar 10 veckors heltidsstudier! Något förenklat kan man säga att kognitionsvetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin som syftar till att öka förståelsen för tänkande och andra relaterade processer. I begreppet tänkande ingår självklart mänskligt tänkande, men även mentala processer hos andra djur och eventuellt ”tänkande” hos maskiner. ”Tänkande” kan, än en gång, något förenklat definieras som en sekvens av mentala tillstånd som binds samman av kognitiva processer.

De discipliner som ligger till grund för kognitionsvetenskapen brukar anses vara psykologi, artificiell intelligens, filosofi, neurovetenskap, antropologi och lingvistik. Dessa ämnen ter sig kanske något annorlunda och omaka vid en första anblick, men förhoppningen med kognitionsvetenskapen som fält är att man genom att kombinera två eller flera av dessa perspektiv när man studerar ett visst fenomen kan nå större kunskap och djupare insikt än om man bara kollade från ett perspektiv. Vad kan då dessa olika discipliner bidra med rent konkret till kognitionsvetenskapen?

Psykologi

Kognitionsvetenskapen är på många sätt inne på psykologins territorium och leker. Från ett kognitionsvetenskapligt perspektiv är det därför intressant att kolla på vilka metoder som har använts tidigare inom psykologin, vilka som har varit deras fördelar och vilka som har varit deras nackdelar. Kognitionsvetenskapen kan (förhoppningsvis) finna nya metoderatt undersöka tänkande och finna svar på de frågor som psykologin ännu inte har kunnat besvara. En intressant, men bristfällig, metod som framfördes av Wilhelm Wundt under den senare delen av 1800-talet är introspektion, en metod som går ut på att man ber försökspersoner att ”se inåt” och försöka rapportera sina egna tankeprocesser under ett experiment. Även om tänkande och medvetande är subjektiva upplevelser så blir självklart en sådan här metod opålitlig i ett naturvetenskapligt sammanhang. Det är inte alltid som man är (eller kan vara) medveten om de processer som leder till vissa beslut eller tankar. Det egna språket kan också sätta begränsningar för rapporteringen. Men hur ska man då kunna undersöka subjektiva fenomen som tänkande och medvetande på ett objektivt, reproducerbart och naturvetenskapligt sätt?

Artificiell intelligens

En viktig delvetenskap inom kognitionsvetenskapen är artificiell intelligens, en disciplin som fick sitt stora erkännande så sent som på 1950-talet. Genom att bygga maskiner som kan ”tänka” på ett eller annat sätt kan vi också lära oss mer om hur tankeprocesser kan gå till. Vid konstruktionen av en maskin som Deep Blue (som blev den första maskinen att vinna mot en mänsklig stormästare i schack) behöver man sätta ett formellt ”språk” på de tankeprocesser som vi människor behöver genomföra för att spela ett framgångsrikt parti schack. Även om mänskligt tänkande inte nödvändigtvis fungerar precis som artificiellt tänkande så kan detta fält ändå ge oss kunskap om vilken typ av process som behövs för att lösa ett visst problem, vilken sekvens av mentala tillstånd kan till exempel användas för att räkna ut talet 6*17? Vilka processer behövs för att lösa andra problem såsom exempelvis MS Röj?

Filosofi

Som i andra naturvetenskaper fyller filosofin en väldigt viktig roll vad gäller att ställa intressanta frågor. Vad är medvetandet? Vad är skillnaden på artificiell och ”biologisk” intelligens? Filosofin kan också vara delaktig i att definiera de begrepp som behöver definieras inom kognitionsvetenskapen.

Neurovetenskap

Neurovetenskapens del i kognitionsvetenskapen hoppas jag talar för sig själv. Att man behöver förstå hur nervceller fungerar, både var för sig såväl som i grupp, är i min bok självklart. Det var via neurovetenskapen som jag kom i kontakt med kognitionsvetenskap och det är här som jag personligen känner att jag kommer hitta mitt största intresse i ämnet.

Antropologi

Studiet av människan i ett socialt och kulturellt sammanhang har alltid varit ett svårt och komplicerat vetenskapligt ämne eftersom processerna och händelserna som studeras är väldigt öppna för olika tolkningar. Antropologin har trots detta på ett sätt fått ett uppsving inom kognitionsvetenskapen. I kognitionsvetenskapens inledning var det nämligen högst ovanligt att man tog hänsyn till hur sammanhang och känslor påverkade tänkandet. Numera har dessa perspektiv, bland annat på grund av ökade tekniska möjligheter, fått lite upprättelse inom kognitionsvetenskapen. Man har mer och mer kommit att se känslor och kultur som en viktig faktor vad gäller tänkande.

Lingvistik

Att förstå hur språk byggs upp och fungerar är ytterligare en viktig del av studiet kring tänkande. Man vill utforska hur tänkande ”agenter” representerar de objekt som de tänker på. Om jag skriver ordet ”kvadrat”, tänker du som läser då på de enskilda bokstäverna ”k-v-a-d-r-a-t”, hela ordet ”kvadrat” eller dyker det till och med upp en bild utav en kvadrat i ditt medvetande? En annan viktig fråga är hur språket relaterar direkt till tänkandet. Tänker man på sitt modersmål, i mitt fall svenska? Kan man tänka på andra språk? Tänker man annorlunda om man tänker på engelska jämfört med när man tänker på svenska? Språket kan också vara ett ”fönster till den mänskliga naturen”, som Steven Pinker uttryckte saken i undertiteln till sin bok ”The Stuff of Thought: Language as a Window into Human Nature”. Vilka ord som finns och används i ett språk kan säga någonting om hur samhället och kulturen ser ut, och i förlängningen hur individerna i detta samhälle tänker och fungerar. Kommer införandet av ordet ”hen” i det svenska språket att påverka hur vi tänker? Varför har ”hen” inte uppkommit förrän på senare dagar? Varför finns ”lagom” som ett ord i svenskan men inte i andra språk?

Avslutning

Numera har ämnen som evolutionsbiologi, utbildningsvetenskap, robotik, datorvetenskap och medicin, m.fl. gjort intryck i kognitionsvetenskapen, vilket förhoppningsvis öppnar upp för ännu fler tankar, idéer och frågor inom kognitionsvetenskapen. Jag känner mig väldigt peppad inför att upptäcka det här fältet och se vad framtiden döljer! Jag hoppas självklart också att jag lär mig nya intressanta saker att dela med er som läser min blogg 😉

Vad är ateism?

4 september, 2012

Inspirerad av kommentaren från Albin på mitt tidigare inlägg ”Vad är ateism (inte)?” kommer här min definition av ateism:

 

Era tankar? Kommentarsfältet är öppet! 🙂

 


%d bloggare gillar detta: