Vad blev min nyårspresent?

Fick en välkommen nyårspresent från WordPress, en rolig sammanställning över bloggens statistik 🙂 Sedan uppstarten i början av September har jag haft runt 3200 ”tittar” på min blogg och många, många intressanta och givande kommentarer. Uppenbarligen har folk kollat in på min blogg inte bara från Sverige, utan jag har haft några enstaka klick från olika länder i Asien, Oceanien, Nord- och Sydamerika. Bara Afrika och Antarktis kvar till nästa år då 😉 Stort tack till alla ni som har läst mina inlägg, följt bloggen via mail, gillat på Facebook och/eller kommenterat på mina inlägg. Jag ser fram emot ett 2012 med mer bloggande, fler intressanta kommentarer och förhoppningsvis fler läsare. Följ gärna mig på Twitter (Sikay91), eller bloggen på Facebook eller via mail (se sidomenyn till höger) om ni vill ha direkta uppdateringar när jag har varit i blogginläggsskrivarandan (långt icke-existerande ord, jag vet!) 🙂 Om det är något ämne du vill att jag ska skriva om under 2012 får du gärna kommentera på bloggen, eller kontakta mig via Twitter och Facebook!

God fortsättning och ett skeptiskt, vetenskapligt, roligt, …,  lärorikt och givande 2012!

The WordPress.com stats helper monkeys prepared a 2011 annual report for this blog.

Here’s an excerpt:

A San Francisco cable car holds 60 people. This blog was viewed about 3,200 times in 2011. If it were a cable car, it would take about 53 trips to carry that many people.

Click here to see the complete report.

Vad hände med kreativiteten? Del 1, VoFo

Under de senaste dagarna så har jag börjat undra om förespråkare av pseudovetenskap har börjat få slut på idéer, eller om de bara behöver få ut sina agg mot föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF). Jag tänkte dela upp dessa observationer i en liten miniserie, hoppas ni tycker det är intressant 🙂

I en diskussion om det vetenskapliga stödet för homeopati blev jag hänvisad till hemsidan Vetenskap och Forskning (VoFo) och deras artikel ”Homeopati – Valda forskningsrapporter”. Idéen med VoFo verkar vara att samla in studier som stödjer diverse alternativa teorier inom den vetenskapliga världen (homeopati, skador från låga doser av lågfrekventa EMF, akupunktur, energimeridianer, parapsykologi, et.c.). Besökare till sidan kan tipsa om forskningsprojekt via ett kontaktformulär (hemsidan förtäljer inte om ifall det sker något ytterligare urval av vilka studier som läggs upp på sidan, kan man smyga in några ”negativa” studier kanske?). Detta förfarande leder, som många kan lista ut, till ett rejält publikationsbias på denna sida (lägg märke till ”Valda forskningsrapporter”). VoFos motto är ”Genuin vetenskap och forskning står fri från politik, ekonomiska intressen och resultat styrda av industrin”. I princip håller jag med detta uttalande, men mina slutsatser skiljer sig avsevärt från de som hemsidans ägare drar, och jag ska berätta varför.

Tyvärr ser verkligheten ut så att forskning kostar pengar och forskare är människor, så ekonomiska intressen och politik är något vetenskaplig litteratur måste leva med. Vad man som privatperson kan göra är att utbilda både sig själv och andra i att tolka vetenskaplig litteratur, vilket är vad jag som ”skeptiker” försöker att göra. Exempel på saker man kan tänka på är:

• Vem har gjort studien? Är studien utförd utav en forskare som konsekvent får resultat som avviker från vad andra forskare på samma område får kan man tänka sig att denne har något egenintresse i frågan och att metoden och resultaten anpassats därefter. Att resultaten avviker från all annan forskning innebär inte nödvändigtvis att det är fel, men det är en varningsflagga. Sök i så fall på ifall någon annan forskningsgrupp har försökt replikera resultaten och vad de fick för resultat.
• Kan det finnas ett publikationsbias? Skulle exempelvis en homeopat skicka in en negativ studie om homeopati i hopp om att bli publicerad? Säg att det görs 100 studier på homeopati under fem års tid. Statistiskt sett så kommer en andel av dessa att ge ”positiva” resultat, men lika många bör då ge ”negativa” resultat. Publikationsbias uppstår när det är troligare att ett av dessa två fall blir publicerade, en effekt som är säkerställd och välkänd inom vetenskapen! Även inom icke-kontroversiella ämnen finns det ett publikationsbias. Se mitt tidigare inlägg om just publikationsbias för referenser.
• Finns det ekonomiska intressen som kan ha påverkat studien? I en bra vetenskaplig artikel ska det redovisas hur studien har finansierats. Om forskning på ett läkemedel från Astra Zeneca är sponsrad utav Astra Zeneca bör resultaten självklart tas med en nypa salt. Detta är dock inte ett avgörande argument för en studies validitet, om studien är väl genomförd och resultaten replikerbara så bör studien tas på allvar, men det krävs oberoende replikering av resultatet (som för alla studier!).
• Vad säger tidigare vetenskap om det här ämnet? När det gäller homeopati eller healing så är plausibiliteten för en verkningsmekanism väldigt låg (bra blogginlägg av Steven Novella om homeopati och plausibilitet), och därför kräver i alla fall jag en stark mängd bevis innan jag tror på att dessa behandlingar är värdiga att användas inom medicin. Ett annat exempel på denna princip är reaktionen på ”snabbare-än-ljuset-neutrinerna” (inlägg här och uppföljning här). Mitt absoluta favoritcitat, all times, är väldigt talande: ”extraordinary claims require extraordinary evidence” – Carl Sagan. Menar någon att man kan hela brutna ben genom vad som bör kallas magi, då vill jag se extraordinära bevis för att detta fungerar innan jag tror på det. Detta tycker i alla fall jag inte är för mycket begärt.
• Finns det någon bra ”systematic review” på ämnet? Allt som oftast finns det någon forskargrupp som har valt att kolla på de studier som har publicerats på ett ämne och sammanställa dessa resultat. Dessa är problematiska om metoderna och den undersökta effekten skiljer alltför mycket mellan studierna som är inkluderade, eller om reviewen (förlåt svengelskan…) har uteslutit studier som borde ha inkluderats. Kollar man på 40 studier så bör man, enligt tidigare punkt om publikationsbias, hitta någon enskild effekt, även hos något som saknar verkan i praktiken. Om en studie fann att homeopati hjälper mot astma bättre än placebo, men fem fann att de inte gjorde det, så är det mest troligt att den första studien var en statistisk artefakt, hade dålig metodik, eller hade andra fel i sig.

Nu är det inte så att jag sitter med en check-lista och bokar av dessa medan jag läser en artikel, men jag arbetar starkt med att tillämpa dessa principer så gott jag kan när jag själv granskar var vetenskapen står i en fråga. Är det någon som har tips på fler punkter att tänka på?

P.S. Vi får se när jag hinner fortsätta på den här ”miniserien”, det börjar bli tentatider på Läkarprogrammet nu… Kommentera gärna och gilla Vemvadhurvarför på Facebook för att muntra upp mig! 😉

 

Vad är problemet med Wikipedia?

Randall Munroe, skaparen av serien XKCD, har gjort det igen. På fyra rutor beskriver han mer än vad tusen ord kan göra:

Som några läsare kanske har märkt så kan jag ibland länka och hänvisa till Wikipedia, och jag tänkte passa på att förklara varför jag gör detta, och hur jag tänker när jag gör det.

Ett möjligt syfte med att länka till en Wikipediaartikel kan vara att ge er som läsare en enkel möjlighet att läsa på om ett ord eller ämne som jag inte förklarar i blogginlägget. Ponera till exempel att jag varje gång jag skriver om placeboeffekten skulle ta 100 ord för att förklara denna. Då anser jag det enklare och snyggare att jag undviker dessa utläggningar, och istället hänvisar till Wikipedia. De inledande styckena i Wikipedia är ofta bra, koncisa och har vidare referenser för den som är intresserad. Jag försöker även så gott det går att dubbelkolla kvalitén på artikeln innan jag länkar dit.

Ett annat tillfälle där jag tidigare har hänvisat till Wikipedia är i diskussioner om elektromagnetiska fält och hälsopåverkan, något som påpekades i kommentarsfältet. I detta fall hänvisade jag till Wikipedia för att det fanns flera bra länkar i artikeln till riktiga publikationer från olika nationella säkerhetsråd angående ämnet. Istället för att klistra in alla länkar så länkade jag till Wikipediaartikeln, där läsarna sedan fick välja vilka de ville kolla vidare på.

Ingenting är rätt för att det står på Wikipedia, men ingenting är heller fel bara för att det står på Wikipedia. Jag ser Wikipedia som ett verktyg för att få en snabb översiktsbild över ett ämne (ifall det inte är kontroversiellt), och som en samling av länkar och referenser för vidare läsning. Sedan försöker jag också att använda en enkel Google-sökning eller PubMed-sökning för att undvika en ”cherry picking”-effekt från Wikipediaartikelns sida.

Någon som har kommentarer på det här synsättet, vore intressant att höra hur andra använder och ser på Wikipedia!

Vad är ett bra lösenord?

I och med nyheten om en hackerattack där lösenord har röjts från ett antal hemsidor tänkte jag ta upp lite kort vad som utgör ett bra lösenord. Men jag börjar med att ta hål på en av myterna, att man måste ha med stora bokstäver, siffror, tecken och allt möjligt i sitt lösenord. Detta illustrerades mycket väl av den alldeles underbara webbserien xkcd:

När man pratar om rena ”brute force” hackerattacker, där man helt enkelt testar alla möjliga bokstavskombinationer (troligtvis även med specialtecken, versaler och siffror) är alltså det viktiga antalet tecken i lösenordet, inte ”komplexiteten” sett till hur många konstiga tecken man har använt. En någorlunda vettigt hackförsök kommer med all sannolikhet att ändå använda specialtecken när den försöker gissa ditt lösenord.

Ett långt lösenord hade dock inte hjälpt i den här hackerattacken, eftersom de gick direkt in i databasen över användarnamn och lösenord och läste av de krypterade versionerna av lösenorden. Det enda sättet att skydda sig mot att detta får alltför stora konsekvenser är att inte ha samma lösenord på alla hemsidor! Om man löser detta genom att använda en slumpgenerator för lösenordet, eller genom att arbeta in något unikt för den hemsidan i lösenordet, eller genom att numrera alla sina lösenord från när man skapar dem, så har man direkt skyddat sig från att ett kapat lösenord inte möjliggör att någon direkt har åtkomst åt din blogg, mail, facebook, twitter, forumanvändare och så vidare.

Att skydda sig mot ”attacker” från närstående eller (o)vänner handlar självklart om att inte ha enkla, personliga lösenord (hade kunnat vara ”modohockey”, ”skepticism”, ”vemvadhurvarfor” eller liknande i mitt fall), eller att använda sig av listor såsom den här med de tio vanligaste lösenorden i Storbritannien. Om nu inte din värsta fiende är en hacker, varpå det jag skrev i början blir aktuellt igen!

Någon som har fler idéer på vad som gör ett bra lösenord?

Medialänkar: AB, AB (igen), Expressen, Expressen (igen), DN, SvD, DN (2/5 2012)

Varför finns den här bloggen?

Den här bloggen finns till för att jag har något som jag vill dela med mig av. Sedan ett antal år tillbaka har jag insett att jag gör och vill göra så gott jag kan för att tillämpa något som kallas vetenskaplig skepticism i mitt vardagliga liv. När många hör ordet ”skepticism” eller ”skeptiker” börjar de troligtvis att tänka på medelåldersplus gubbar med skägg, kanske med glasögon, möjligen har de alla håret uppsatt i en ful, lång hästsvans, men viktigast av allt så är de cyniska, trångsynta, avfärdande och allmänt elaka. En av sakerna som jag vill visa med den här bloggen är att det inte behöver vara så. För tillfället uppfyller jag bara en av de ovan nämnda punkterna, och det är mer för att jag inte har orkat plocka fram rakapparaten än för att det hör till min ”skeptiska image”. Jag vill visa att skepticism kan vara och är så mycket mer än vad den stora allmänheten tror att det är. (Man kan till och med vara en skeptisk flodhäst!)

Jag själv kom i kontakt med skepticism genom en podcast, The Skeptics’ Guide to the Universe, som jag mest laddade hem för att namnet var en parafras av min då- och nuvarande favoritbok, The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy. Vad jag fick lyssna till var ett gäng normala människor som pratade om aktuella händelser, utifrån ett perspektiv som jag alltid hade haft men aldrig satt ord på själv. När någon försäljare hävdar att ett armband med inbyggda magneter ska förbättra blodcirkulationen så vill man undersöka påståendet närmare, istället för att lägga hundratals kronor på den här nya revolutionerande upptäckten. Istället för att rusa till närmaste hälsoaffär för att köpa produkten, så gör man lite research och kollar hur troligt det är att påståendet håller för verkligheten. Räknar man på ett typiskt sådant magnetarmbands magnetfält och avstånd till närmaste blodkärl kommer man fram till att atomer och molekyler i blodet påverkas en ohygglig mängd mer av värmen som genereras i kroppen, än av magnetarmbandet (intresserad av de exakta beräkningarna? Scrolla genom den här artikeln med källhänvisningar och tyvärr lite jobbigt typsnitt…).

Ett nöje som dock är mycket mer tillfredställande än att genomskåda sådana påståenden är att man dessutom kan tillåta sig att njuta av världen, precis som den är. När jag kollar upp mot stjärnhimlen en mörk natt så kan jag stå och förundras över de, för mig, främmande världar som finns där ute. Vad allt för få vet är att man faktiskt kan se fem av de sju andra planeterna i vårt solsystem, utan att ens använda kikare! Med lite övning lär man sig till och med att skilja dem åt (hur gör man?). Om jag är i en främmande stad och jag får syn på stjärnor och planeter så känner jag mig genast mer hemma, jag är ju ändå kvar på våran egen Tellus! 😉 Även om detta inte är strängt kopplat till vetenskaplig skepticism, så är astronomi ett vanligt intresse hos de som identifierar sig som skeptiker. Kanske kan det vara så att vi alla gärna känner att vi är i ett sammanhang, vare sig det är religiöst, övernaturligt eller världsligt?

Namnet på bloggen kommer (som du kanske har gissat?) från att inläggen i regel kommer att bestå av en vem?/vad?/hur?/varför?-fråga, som sedan diskuteras i inlägget och förhoppningsvis även i kommentarsfälten! Känn er välkomna att kommentera, gärna om ni håller med, men nästan ännu hellre om ni vill förmedla en annan ståndpunkt 🙂