Archive for the ‘Roligt’ category

Vad blev min nyårspresent?

2 januari, 2012

Fick en välkommen nyårspresent från WordPress, en rolig sammanställning över bloggens statistik 🙂 Sedan uppstarten i början av September har jag haft runt 3200 ”tittar” på min blogg och många, många intressanta och givande kommentarer. Uppenbarligen har folk kollat in på min blogg inte bara från Sverige, utan jag har haft några enstaka klick från olika länder i Asien, Oceanien, Nord- och Sydamerika. Bara Afrika och Antarktis kvar till nästa år då 😉 Stort tack till alla ni som har läst mina inlägg, följt bloggen via mail, gillat på Facebook och/eller kommenterat på mina inlägg. Jag ser fram emot ett 2012 med mer bloggande, fler intressanta kommentarer och förhoppningsvis fler läsare. Följ gärna mig på Twitter (Sikay91), eller bloggen på Facebook eller via mail (se sidomenyn till höger) om ni vill ha direkta uppdateringar när jag har varit i blogginläggsskrivarandan (långt icke-existerande ord, jag vet!) 🙂 Om det är något ämne du vill att jag ska skriva om under 2012 får du gärna kommentera på bloggen, eller kontakta mig via Twitter och Facebook!

God fortsättning och ett skeptiskt, vetenskapligt, roligt, …,  lärorikt och givande 2012!

The WordPress.com stats helper monkeys prepared a 2011 annual report for this blog.

Here’s an excerpt:

A San Francisco cable car holds 60 people. This blog was viewed about 3,200 times in 2011. If it were a cable car, it would take about 53 trips to carry that many people.

Click here to see the complete report.

Vad är ett bra lösenord?

26 oktober, 2011

I och med nyheten om en hackerattack där lösenord har röjts från ett antal hemsidor tänkte jag ta upp lite kort vad som utgör ett bra lösenord. Men jag börjar med att ta hål på en av myterna, att man måste ha med stora bokstäver, siffror, tecken och allt möjligt i sitt lösenord. Detta illustrerades mycket väl av den alldeles underbara webbserien xkcd:

När man pratar om rena ”brute force” hackerattacker, där man helt enkelt testar alla möjliga bokstavskombinationer (troligtvis även med specialtecken, versaler och siffror) är alltså det viktiga antalet tecken i lösenordet, inte ”komplexiteten” sett till hur många konstiga tecken man har använt. En någorlunda vettigt hackförsök kommer med all sannolikhet att ändå använda specialtecken när den försöker gissa ditt lösenord.

Ett långt lösenord hade dock inte hjälpt i den här hackerattacken, eftersom de gick direkt in i databasen över användarnamn och lösenord och läste av de krypterade versionerna av lösenorden. Det enda sättet att skydda sig mot att detta får alltför stora konsekvenser är att inte ha samma lösenord på alla hemsidor! Om man löser detta genom att använda en slumpgenerator för lösenordet, eller genom att arbeta in något unikt för den hemsidan i lösenordet, eller genom att numrera alla sina lösenord från när man skapar dem, så har man direkt skyddat sig från att ett kapat lösenord inte möjliggör att någon direkt har åtkomst åt din blogg, mail, facebook, twitter, forumanvändare och så vidare.

Att skydda sig mot ”attacker” från närstående eller (o)vänner handlar självklart om att inte ha enkla, personliga lösenord (hade kunnat vara ”modohockey”, ”skepticism”, ”vemvadhurvarfor” eller liknande i mitt fall), eller att använda sig av listor såsom den här med de tio vanligaste lösenorden i Storbritannien. Om nu inte din värsta fiende är en hacker, varpå det jag skrev i början blir aktuellt igen!

Någon som har fler idéer på vad som gör ett bra lösenord?

Medialänkar: AB, AB (igen), Expressen, Expressen (igen), DN, SvD, DN (2/5 2012)

Vad är alternativet till Nobelprisen?

3 oktober, 2011

Med anledning av det uppmärksammade tillkännagivandet av årets nobelpristagare tänkte jag bara passa på att tipsa er läsare om de alternativa nobelprisen, ”the Ig Nobel Prize”. Namnet är en ordlek på ”Nobel” och det engelska ordet ”ignoble” (oädel, utan mening), och priserna syftar till att uppmärksamma forskning som först får människor att skratta, sedan att tänka efter. På sitt egna lilla sätt så är Ig Nobel Prize en hyllning till att all forskning inte behöver vara seriös och tråkig, som säkert en del tycker.

Några exempel på årets pristagare är:

  • Kemi: Makoto Imai, Naoki Urushihata, Hideki Tanemura, Yukinobu Tajima, Hideaki Goto, Koichiro Mizoguchi och Junichi Murakami, för deras forskning på vilken densitet av luftburen wasabi som är optimal för att väcka sovande människor. Detta skulle, enligt dem, kunna användas som en ny typ av brandvarnare!
  • Fysiologi: Anna Wilkinson, Natalie Sebanz, Isabella Mandl och Ludwig Huber, för forskning på huruvida gäspningar smittar mellan sköldpaddor av en viss art.
  • Fredspriset: Arturas Zuokas, borgmästare av Litauens huvudstad Vilnius, för sin demonstration av att man kan råda bot på felparkerade lyxbilar genom att köra över dem med armétankar!!!

Hela listan på alla års pristagare kan hittas på: http://improbable.com/ig/winners/. Jag tänkte sluta inlägget med en av mina all-time favourites:

Priset i lingvistik gick år 2007 till Juan Manuel Toro, Josep B Trobalon och Núria Sebastián-Gallés för deras forskning på råttor som visade att råttorna ibland inte kan skilja på när en människa pratar baklänges på holländska och japanska!

Varför väljer man ”alltid” fel kö?

13 september, 2011

Scenariot är alltför välkänt hos oss alla. Man har precis gått och plockat på sig sina fem varor på sin närmaste mataffär, går småfrestad genom godis- och chokladavdelningen och kommer fram till flera långa köer. Vilken ska man välja? I den ena finns tre kunder, men två av dem har fyllda kundvagnar. I en annan kö står det fem personer med halvfulla korgar, men kassören ser lite lat och seg ut (festade säkert dagen innan), så den andra kön kanske går snabbare ändå? Är man på en större affär eller i ”rusningstrafik” kommer man att se fem, tio, kanske femton sådana här köer att välja mellan. (Jag är högst medveten om att inte alla lägger ner så här mycket tankeverksamhet på vilken kö man väljer, men jag ser det som en liten ”utmaning” till mig själv att väga in alla dessa faktorer rätt så ofta som möjligt)

När man väl har valt en kö så utspelar sig ofta ett av två scenarier:

  1. Kassören/kassörskan har en bra dag, ingenting strular, alla i kön har lagom mycket varor och kön flyter på relativt snabbt.
  2. Kassan börjar krångla, en kund hade ovanligt mycket varor, eller ska helt enkelt betala med de femtioelva mynt han/hon har fått i växel den senaste månaden. (Går även att tänka sig många fler anledningar till att det går långsamt!)

I fall nummer 1 kommer man inte att lägga alltför mycket tanke på hur snabbt/långsamt det går i kön den här gången. Det kanske tar 1-3 minuter från att man ställer sig i kön till dess att man glatt kan gå ut ur butiken, och om man blev nog frestad av godiset i slutet av butiken kommer man att snaska på sin Snickers (Mars, Japp, eller vad man nu har köpt för någonting). Väl ute faller tankarna lätt in på något annat ämne (företrädesvis hur soligt/molnigt/regnigt det är, men jag tror att alla kan komma på fler exempel). Händelsen ”att man stod i kö” får inte något långvarigt intryck.

I fall nummer 2 däremot börjar man kanske kolla sig runt för att se hur de andra köerna ser ut. Man börjar se att människor som inte stod i kö när man själv kom helt plötsligt är närmare att få betala och njuta av sin goda glass (förutsatt att det är soligt ute 😉 ). Eftersom fall 2 kräver att något har hänt i ens egna kassa så är chansen (risken?) hög att den andra kön kommer att gå snabbare just då. Med lite otur hinner den där nya personen som ju kom dit efter dig att bli färdig innan dig. Vi människor gillar inte att bli lurade, och lurade är just hur vi känner oss i den här situationen. Händelsen ”att man stod i kö” blir helt plötsligt en större händelse än i fall nummer 1, och man känner sig dessutom lurad på kuppen.

Även om man kanske oftare väljer en problemfri kö (fall 1), som går lika snabbt (i genomsnitt) eller snabbare (just de minuterna du står i den) än de andra köerna, så kommer det minnet helt enkelt inte att sätta sig. Man kommer sysselsätta tankarna med ett packa upp varorna på bandet, plocka fram plånboken, ta ut bankkortet, knappa in koden, godkänna, packa ner sakerna och gå hemåt.

Summan av kardemumman med det här inlägget är helt enkelt:

Rent statistiskt kommer du att hamna i snabba köer, långsamma köer och normala köer, men det kommer att jämna ut sig! (och om man vill så kan man få en förståelse för slumpmässig spridning på köpet)

Varför är histologi coolt?

6 september, 2011

20110906-152413.jpg

Det som man ser på bilden är den bakre delen av ett öga, näthinnan. Raden med celler som pilen pekar på är de kända stavarna och tapparna, samt celler som modifierar signalerna ut från fotoreceptorerna (tapparna och stavarna). När ljus når ögat måste det färdas genom de tre tydliga cellkärnslager som man ser i bilden, för att just till höger om fotoreceptorernas kärnor reagera med ljuskänsliga proteiner. Detta startar en kaskad av signaler, och fotoreceptorerna signalerar till de överliggande cellerna att detta händer. Cellerna i det översta lagret skickar sedan utskott (axon) in till synnerven, som passerar ut ur ögongloben och in i hjärnan, där allting blir väldigt komplicerat!

I ett bra preparat kan man till och med se skillnad på tapparna (ser ut som koner) och stavarna (ser ut som stavar :O)