Hur står sig evolutionsteorin mot ifrågasättande?

Min vän och ”ärkenemesis” borta på Newtonbloggen skrev ett inlägg som han kallade ”Question evolution” där han ställer 15 frågor om evolution som han har hittat på sajten creation.com. Här används den ”bredare” definitionen av evolution, d.v.s. inkluderar även livets uppkomst från icke-levande molekyler (en definition som jag inte är ett särskilt stort fan utav och skrev ett inlägg om i bloggens tidiga dagar). Jag tänkte ge mig på att besvara dessa frågor och för diskussionens skull kommer jag också att försöka besvara frågor som rör livets (inte arternas) uppkomst så gott det går.

1. Hur kunde liv med hundratals proteiner uppstå enbart genom kemiska reaktioner och utan intelligent design?

För att kemiska reaktioner kan göra nya molekyler av tidigare befintliga molekyler. Troligtvis var komplex utav järn och svavel viktiga i bildandet av vissa enklare organiska molekyler (t.ex. pyruvat). Dessa enklare molekyler kan sedan tillföras en aminogrupp och därmed bilda aminosyror. Aminosyrorna kan kopplas samman i amidbindningar och bilda polypeptider. Stabila polypeptider kommer att bestå och kan fylla enklare funktioner (släppa igenom joner genom ett membran, et.c.). Ett tidigt  polypeptidarrangemang tros vara amyloider, något som numera (vad vi vet) saknar funktion hos människor, men kan orsaka Alzheimers sjukdom. Att evolutionen inte skyddar oss från denna skada beror på att Alzheimers allt som oftast inträffar efter 40-årsåldern, vilket är en typ av ”brytpunkt” för när det inte längre finns någon evolutionär fördel att fortsätta leva… Jag skulle anta att en intelligent designer hade gett oss ett bättre skydd mot amyloidbildning än så! Källa: ”Predicting the conformations of peptides and proteins in early evolution. A review article submitted to Biology Direct” (2008). Milner-White, E. & Russell, M.

2. Hur uppstod DNA-koden? (hans ”fettning”)

Ännu är inte det sista ordet sagt i denna fråga, men troligtvis har DNA-koden uppstått gradvis och utvecklats under lång tid (väntat svar, eller hur?). En reviewartikel från 1999 förklarar hur utvecklingen av transfer-RNA (tRNA) har kunnat koppla samman aminosyror (enheterna som bygger upp proteiner) utan behov av proteiner till att börja med. Olika tRNA-molekyler har olika bindningsstyrka till olika aminosyror pga stereokemiska interaktioner, vilket möjliggör en selektivitet i kodningen. Man kan även se att aminosyror med liknande kodoner har liknande polaritet och/eller hör till samma biosyntetiska ”pathway”, ett tecken på att DNA-koden har utvecklats (se bild 1 i artikeln). Källa: ”The origin of the genetic code: amino acids as co-factors in an RNA world” (1999). Szathmary, E.

3. Hur kunde tryckfel (mutationer) skapa 3 miljarder tecken långt DNA med instruktioner som kan förvandla en mikrob till en mikrobiolog? Tid, tid, mutationer, slumpvis ökande av det genetiska materialet, ett naturligt urval utav de genuppsättningar som ger fördelar i det rådande klimatet och mer tid. Sen är det en total halmgubbe att säga att en mikrob skulle ”förvandlas” till en mikrobiolog. Mer lämpligt vore: ansamling av enkla kemiska reaktioner –> ansamling av lite mer komplexa reaktioner –> kemiska reaktioner sluts in i ett membran –> enklaste formen av vad vi skulle kalla ”liv” (3,8 miljarder år sedan) –> –> –> fotosyntes utvecklas (3,0 miljarder år sedan) –> –> vissa (vi har ju fortfarande kvar enkelcellulärt liv idag) enkelcelliga organismer börjar samarbeta i multicellulära ”kollektiv” (2,0 miljarder år sedan) –> –> –> dessa kollektiv börjar likna vad vi kallar ”djur” (600 miljoner år sedan) –> –> –>  (flera steg) –> –> –> dinosaurierna dör ut (65 miljoner år sedan) –> –> första individerna som skulle klassas i släktet homo föds (2,5 miljoner år sedan) –> –> individer anatomiskt liknande dagens människor börjar födas (200 000 år sedan) –> –> (flera steg) –> mikrobiolog! Att prata om att en mikrob förvandlas till en mikrobiolog känns mer som ett försök till ordlek än ett seriöst argument… Källa: Wikipedia, Timeline of Evolution

4. Varför lär man ut det naturliga urvalet som ‘evolution’, som om det kunde förklara ursprunget till livets mångfald? För att evolution förklarar livets mångfald. När en förändring i miljö sker kommer det över tiden att ske en utslagning beroende på vilka gener som gynnar överlevnad och fortplantning. Detta är inget konstigt och det finns ett flertal exempel på när och hur dessa förändringar sker (bakterier som har utvecklat förmågan att nyttja citrat istället för glukos, ”Darwins finkar” vars näbbanatomi förändrades beroende på föda).

5. Hur uppstod nya biokemiska processer, som förutsätter att ett stort antal enzymer arbetar tillsammans i rätt ordning? Över de 3,8 miljarder år som liv har existerat på Jorden kan de olika stegen i biokemiska processer ha haft delvis andra uppgifter än vad de har nu. Om vi tar glykolysen (omvandlingen av glukos till pyruvat) som oftast ses i ljuset av sina energigivande förmågor och som ett försteg till citronsyracykeln så kan olika mellanprodukter gå in i flera andra processer. Processer såsom glukoneogenes (uppbyggande av nya glukosmolekyler), pentosfosfatshunten (viktig för bildande av kvävebaser) och lipidmetabolismen innehåller metaboliter från glykolysen. Citronsyracykeln i sin tur innehåller mellanprodukter som är viktiga för kvävebassyntes, aminosyrasyntes och tetrapyrrolsyntes (funktionell grupp i bl.a. hemoglobin!). Cellens biokemiska processer är inte isolerade, utan ett gigantiskt nätverk av processer. Detta gör i sin tur att processer som ser komplexa ut och därmed antas ha uppkommit ”på studs” mycket väl kan ha uppkommit i flera steg tidsmässigt.

6. Levande ting ser ut som om de blivit designade, så hur kan evolutionister veta att de inte är designade? Om jag hade designat människan så hade jag inte:

  • Placerat tre lager tätt packade med cellkärnor framför de ljuskänsliga delarna utav det mänskliga ögat (se bild, pilen pekar mot de ljuskänsliga cellerna, de ljuskänsliga delarna ligger till höger om pilens spets, ögats främre del ligger vänster om bilden.). Jag skulle vidare ha gjort så att det inte behövde uppkomma en ”blind fläck” där synnerven lämnar ögat, genom att låta nervtrådarna lämna näthinnan mot utsidan av ögat, inte insidan! Nervtrådarna syns längst till vänster, liggandes ovanpå det ”inre” cellagret.
  • Gjort det möjligt för bakterier och virus att orsaka en hel uppsjö av sjukdomar som det tog flera tusen år innan vi människor lärde oss hur vi förhindrar dem. (Fortfarande dör och lider väldigt många av dessa små organismers påverkan på människor).
  • Öppnat för risken att s.k. ektopisk graviditet sker, där ett befruktat ägg inte fäster sig i livmoderväggen utan i äggledarna eller rent utav löst i bukhålan. Innan modern kirurgi ledde dessa graviditeter till moderns död.
  • Gjort så att mannens spermier behövde tillverkas i kallare temperaturer (34 °C) än vad det är i bukhålan (37 °C), vilket gör att testiklarna i sin tur hamnat i ett utsatt läge, samt att en onödig risk för bråck uppstår.
  • Läs fler exempel på Wikipediaartikeln om Argument from poor design

7. Hur uppstod flercelligt liv? Individer i klassen Choanoflagellatea fångar mat (bakterier) genom att, m.h.a. en flagell, skapa vattenströmmar som drar bakterierna mot en ring utav mikrovilli. Dessa enkelcelliga organismer har, av någon anledning, gener som vid några punktmutationer möjliggör både inbindning till andra celler och intercellulär kommunikation. Ansamlingar av celler som är högst snarlika enkelcelliga choanoflagellatea utgör grunden för vissa svampar som än i dag lever i våra hav. Man har även experimentellt kunna trigga enkelcelliga alger till att bilda multicellulära organismer, genom att avbryta sina celldelningar precis innan en modercell blir till två dotterceller. Man åstadkom detta genom att i en enkelcellig algkultur införa en organism som åt upp dessa alger. Tillslut, efter 10-12 generationer, började man notera multicellulära ansamlingar av 8 algceller. Dessa var för stora för den andra organismen att äta upp och skyddade alltså de individuella cellerna från att bli uppätna. Man har även spårat hur denna förändring kunde ske. För mer information, se nedanstående film.

8. Hur uppstod könlig fortplantning? Könlig fortplantning (meios) uppstod när haploida celler (med en uppsättning av varje kromosom) fuserade till diploida celler (med två uppsättningar av kromosomer) för att sedan dela sig igen till haploida celler. Detta anses vara gynnsamt under förhållanden där skador på DNA är troliga att hända, eftersom den diploida cellen då har en back-up på varje del av sitt DNA. P.g.a. olika cellulära mekanismer kommer de nya haploida cellerna att få vissa kromosomer som är rekombinerade, d.v.s. huvudparten av kromosomen kommer från ”pappa cell” och en mindre del av kromosomen från ”mamma cell”, och vice versa. Denna nya egenskap hos enkla, unicellulära organismer såsom jästsvampar använder sig av proteiner som liknar de som redan hade utvecklats för asexuell celldelning (mitos). För mer info:

9. Varför saknas de (förväntade) oräkneliga miljonerna av fossila mellanformer? För att kreationister saknar en eller två nya mellanformer så fort forskare hittar en mellanform. Futurama gör en väldigt bra illustrering utav detta (se nedan [Uppdatering: Filmklippet är tyvärr bortplockat, troligen p.g.a. upphovsrättsliga skäl...]) och en längre och mer genomgående redovisning av människans utveckling och de för nuvarande funna mellanformerna och underarterna finns på engelska och svenska Wikipedia.

10. Hur kan ‘levande fossil’ förbli oförändrade under vad som antas vara flera hundra miljoner år? För att deras omgivning och utmaningarna som de ställs inför inte har ändrats nämnvärt under dessa flera hundra miljoner år. Om en lösning (art) fungerar bra (överlever, reproducerar sig väl, et.c.) i en miljö finns det ingenting som hindrar den från att bestå. En annan poäng som bör göras är att dessa arter mycket väl kan ha utvecklats, bara inte morfologiskt. Till exempel är det svårt att säga något om immunförsvarets uppbyggnad hos ett fossil, vilket gör att vi inte heller kan se eventuella utvecklingar i en arts immunförsvar.

11. Hur kunde blind kemi skapa tankar/intelligens, mening, altruism och moral? För att det finns evolutionära fördelar med alla dessa saker. Intelligens är bra för att det tillåter en att bättre förutspå när frukter mognar, ökar inlärning, möjliggör bättre användande och tillverkande av verktyg samt är en stor fördel i de komplexa sociala sammanhang som människans förfäder började finna sig själva i. Att livet skulle ha en mening är inte så mycket en faktisk sanning som rent önsketänkande. Intelligensen och medvetandet kan mycket väl ha lett till att vi människor söker en mening med våra liv, men det betyder inte att det finns. Bara för att jag söker en Ferrari som tillhör mig varje gång som jag går förbi en parkering betyder inte att jag faktiskt äger en Ferrari. Ett beteende såsom altruism är väldigt nyttigt ur en evolutionär synvinkel. Om jag offrar mitt liv för mina tre (hypotetiska) barn skulle detta vara av större nytta för mitt genetiska arv än om jag lät Voldemort döda dem medan jag själv flyr för mitt liv! Det kan även argumenteras att altruism är ett attraktivt drag hos en potentiell partner, eftersom man då får större anledning att tro att den personen inte bara tänker på sig själv i krissituationer och att han/hon skulle ta hand om familjen. Wikipedia har också en artikel på utvecklingen utav moral, som kan finnas läsvärd vid intresse ;)

12. Varför accepteras evolutionistiskt ‘det-bara-är-så’-berättande som ‘vetenskap’? För att det bara är så.

Okej, ärligt. För det första förstår jag inte riktigt vad frågan syftar till. När en teori har funnits och testats över 150 år börjar faktiskt vissa delar av den (förutsatt att den stämmer!) kunna tas för ren och skär sanning. Att egenskaper som är fördelaktiga för en individs överlevnad och fortplantning kommer att leva vidare medan de som är en börda för överlevnad och fortplantning kommer att dö ut är en enkel idé som är mycket starkt underbyggd. Därför kan det ibland, kan jag tänka mig, upplevas som en ”det-bara-är-så”-attityd från evolutionsförespråkare, men dessa resonemang och argument har sin grund i en väl beprövad och vetenskapligt testad teori (teori används här i dess vetenskapliga mening!).

13. Var är alla vetenskapliga genombrott som evolutionen borde ha lett till? Menar du hur vi kan förstå varför vissa bakterier utvecklar resistens mot antibiotika? Eller hur vi kan förstå varför en hösts influensavaccin inte fungerar nästa influensasäsong? Eller att vi kan förstå hur en art blev till två när vissa storspiggar förvärvade förmågan att leva i sötvattensjöar istället för saltvattenhav?

14. Varför får evolutionen – en teori om historia – läras ut som om den vore jämförbar med experimentell vetenskap? För att evolutionen är ett faktum och har bekräftats så gott som det går utan att utomjordingar landar och ger oss övervakningsfilmerna från de senaste 3,8 miljarder åren! Jag har länkat till den här förut, och länkar till den igen: 29+ Evidences for Macroevolution: The Scientific Case for Common Descent. Allt annat vore att undanhålla våra barn från en av vetenskapens underbaraste, vackraste och mest underbyggda teorier. Som högstadie- och gymnasieelev var evolutionens effekter en av mina största fascinationer och jag kan fortfarande förundras över hur enkelt men genialiskt som den förklarar arternas mångfald.

15. Varför får en fundamentalistiskt religiös idé – ett dogmatiskt trossystem som misslyckas med att förklara bevismaterialet – läras ut på lektioner om naturvetenskap? Kreationism får, vad jag vet, inte läras ut i svenska skolor under naturvetenskapslektionerna, och tur är väl det!

Jag hoppas att jag har gjort ett lyckat försök att visa hur evolution står sig stark mot kreationisters frågor. För min och andras fritid, hälsa och välmående skulle jag uppskatta om eventuella meningsmotståndare väljer ut max 5 av mina svar som de vill kritisera i kommentarsfältet, det tar en sån väldans tid annars ;)

[Uppdatering: Självklart finns det andra, med troligtvis bättre meriter än mig, som har gett sig på att besvara dessa 15 frågor. En mycket bra genomgång för den som vill läsa mer finns att läsa på RationalWiki]

Explore posts in the same categories: Evolution, Kreationism, Religion, Vetenskap

Etiketter: , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

4 kommentarer på “Hur står sig evolutionsteorin mot ifrågasättande?”

  1. fyrtiotalist skriver:

    Big Bang var allt och allas Födelse samtidigt, medan evolutionen styrs av Sinnet.


  2. [...] Men så finns det en del tappra evolutionister som gör uppriktiga försök att ge ett svar på hur det kan ha gått till när livet uppstod. Och det är just ett sådant försök jag tänker bemöta så schysst jag bara kan. (Om det inte är schysst lär jag få höra det bland kommentarerna, antar jag.) En vän till mig (som för övrigt utnämnt mig för sin “ärkenemesis” ) svarade så här på sin blogg: [...]


  3. Tack för att jag får äran att vara din ”ärkenemesis”. Jag kan tyvärr inte bemöta alla dina svar på en gång. Jag tänkte först göra det men tänkte sedan att det skulle vara mer produktivt att ta en fråga i taget. Jag har börjat så smått med fråga 1 här: http://wp.me/p2cb49-2X


  4. [...] hitta här och mitt tidigare inlägg om hans 15 frågor som evolutionister bör tänka över finns här, hittills har han kommenterat ett av mina svar). För det här inlägget kommer jag att citera hans [...]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: