Posted tagged ‘Humanism’

Hur hör humanism och religionskritik ihop?

17 mars, 2013

Jag har skrivit ett inlägg på Unga Humanisters hemsida som jag hoppas kan vara intressant även för mina ”vanliga” läsare. Det handlar om frågan ”varför är humanister så kritiska mot religion?” och jag försöker svara så gott jag kan 🙂 In och läs! (länk)

Varför är jag humanist?

15 februari, 2013

De senaste åren har jag engagerat mig mer och mer i en organisation som heter Unga Humanister. För några veckor sedan blev jag invald i styrelsen för denna organisation och jag har även varit ordförande för lokalföreningen i Göteborg i ett år, fram tills årsmötet förra veckan då en ny ordförande valdes (jag sitter fortfarande i styrelsen). Nu, kanske något försenat, tänkte jag sätta mig ner och skriva mina tankar kring varför jag har valt att kalla mig för humanist och varför jag är aktiv inom Unga Humanister. Åsikterna som framförs i inlägget är självklart mina egna och är inte mer representativa för Unga Humanisters officiella hållning än någon annan medlems.

Min inkörsport till humanismen var att jag hade börjat identifiera mig som ”skeptiker” (en benämning som bär med sig vissa problem, men det får bli ett annat inlägg). En skeptiker är en person som intar ett kritiskt och ifrågasättande förhållningssätt till påståenden om verkligheten, man försöker helt enkelt hålla sin världsuppfattning så nära sanningen som det är praktiskt möjligt att göra. En skeptiker tror också att vetenskaplig metodik är det bästa sättet att urskilja lögner och missförstånd från sanning. Prototypexempel på påståenden som en skeptiker ser som falska är alternativmedicinska läror (t.ex. homeopati), existensen av mytologiska varelser (t.ex. Bigfoot eller jordlevande utomjordingar), att det finns en andevärld som s.k. medium kan kommunicera med och påståenden som gör gällande att det inte sker någon global uppvärmning. Viktigt att notera är att vi/jag inte avfärdar dess påståenden för att vi/jag inte gillar dem. Jag skulle själv gärna se att alla de exempel jag just tog upp faktiskt var sanna! Problemet är att bevisen och sannolikheterna att dessa påståenden är sanna, om man ser till sådant som vi har goda skäl att hålla för sant, är alldeles för få och små.

När jag frotterade mig som bäst i skeptiska podcasts och bloggar så kom jag i kontakt med humanismen, en livsåskådning som verkade vara som skräddarsydd för mig. Saker som är viktiga för en humanist är omtanke för andra människor, kritiskt tänkande och att värdesätta livet före döden som vi vet att vi har. För mig kändes humanismen som ett gyllene tillfälle att träffa andra med intressanta åsikter och tillsammans med dessa diskutera och försöka påverka såväl mitt liv som samhället i stort. Att humanistiska organisationer dessutom verkade var en av de få aktörerna i samhällsdebatten som vågade diskutera och ifrågasätta de skadliga sidorna av olika religioner var ytterligare en motiverande faktor (se mitt inlägg ”Vad tycker en skeptiker och icke-troende om gudstro och religion?” för en längre diskussion kring detta).

När jag funderar så här i efterhand på vad det var som gjorde att jag valde att engagera mig i just Unga Humanister så kommer jag på tre huvudorsaker. De två första handlar mer generellt om varför jag tycker att humanismen är en vettig och bra livsåskådning, den tredje handlar mest om varför jag har valt att engagera mig istället för att bara betala medlemsavgiften på 0 kronor och bara ge mitt stöd till organisationen.

  • Jag tycker att jag har ett ansvar för såväl mitt egna som andra människors välbefinnande. Man kan kalla det för omtanke, medmänsklighet eller medkänsla. Jag tror att denna omtanke är viktig både på ett vardagligt plan (hur man bör behandla andra i sin närmaste omgivning och hur man själv bör göra för att leva ett lyckligt och meningsfullt liv) samt på ett politiskt plan (hur mycket ansvar vi som samhälle ska ta för de som är sjuka, de som har utsatts för brott, de som har svårt att tala för sitt egna välbefinnande, et.c.). Att engagera mig inom Unga Humanister har gett mig en chans att utveckla mig själv som person, lära mig mer om intressanta saker och är en plattform för att driva på förändringar på samhällsnivå som kan öka välbefinnandet för många.
  • Jag är övertygad om att ytterst få saker kan vetas med 100% säkerhet (detta påstående är ett av undantagen 😉 ). Därför tror jag att vetenskaplig metodik, när tillämpbar, är viktig såväl i vardagen som i politiken. Med ”vetenskaplig metodik” menar jag: att utföra (eller ta del av) bra experiment och studier, att kritiskt ifrågasätta och söka upprepa observationer och åsikter, samt att söka ny kunskap som kan användas för att göra världen bättre. Där vetenskaplig metodik fallerar så tror jag att filosofins kritiska förhållningssätt och ständiga strävan efter svaren på de svåra frågorna är en bra väg att vandra. Att vara ödmjuk och våga erkänna när man inte vet någonting är av yttersta vikt i såväl vetenskapen som filosofin. Man får inte de enkla svaren som ofta kommer från såväl politiker som olika heliga skrifter, men man får troligen svar som är grundade i djupare och bättre resonemang. Utan att kunna erkänna när man är osäker eller när man har fel så får man ju dessutom förlita sig på att ens första uppfattning/åsikt alltid är den som är sann/bäst, eller välja att inte bry sig om hur väl ens uppfattning/åsikt sammanfaller med verkligheten.
  • Jag får träffa en massa smarta människor som delar mina mål med världen, men kanske ser saken på ett lite annat sätt. Genom att vara engagerad i Unga Humanister får jag möjlighet att diskutera frågor som jag tycker är intressanta (hur man finner mening med sitt liv, hur vi kan få en bättre värld, kritiskt tänkande/logiska felslut, pseudovetenskapens och religionens inflytande i samhället, olika politiska frågor, m.m.) med andra ungdomar. Eftersom vi alla kommer in i diskussionerna med olika förkunskaper och politiska åsikter men med en öppenhet och tolerans för andra åsikter och en strävan efter att själva utvecklas så kan diskussionerna ofta bli väldigt intressanta och givande. I Göteborg så har Unga Humanister en typ av arrangemang som heter ”filosofika” där man träffas för att filosofera över en fråga över lite fika (well, duh!), en aktivitet som jag uppskattar väldigt mycket. Men jag har också fått ett kontaktnät på framförallt Facebook som ständigt håller mig uppdaterad och på tårna med intressanta frågeställningar, nya vetenskapliga fynd och roliga händelser.

Slutkommentar

Jag måste erkänna att det här inlägget inte bara var till för att jag skulle få ett tillfälle att sammanfatta mina tankar kring humanism. Det är nämligen så att Unga Humanister behöver fler medlemmar för att få statsbidrag för sin verksamhet nästa år, och det snabbt. Gränsen på 1000 medlemmar som vi precis passerade i slutet av 2011 föll vi under igen till slutet av 2012 när ansökan för 2014 skulle skickas in. Det finns en chans att få ansökan godkänd ändå, men då måste vi få in medlemmar under början av 2013. Även om du inte har tänkt engagera dig direkt så skulle det betyda jättemycket för mig och för organisationen om du kunde ge ett medlemskap som stöd. Det är gratis att bli medlem och det enda kravet som ställs är att du är mellan 12 och 30 år gammal och/eller studerar vid en högskola. Vill du bli medlem så fyller du i ett formulär på den här sidan (tar knappt en minut), vill du läsa på mer om vad Unga Humanister står för och gör så får du mer än gärna kolla in principprogrammet och vårt idéprogram. Under året kommer Unga Humanister bl.a. att arrangera två läger (ett vardera i Göteborg och Stockholm), arrangera olika evenemang, starta upp fler lokalföreningar och fortsätta sträva efter ett samhälle byggt på omtanke och kritiskt tänkande. Ett medlemskap, såväl som aktivt engagemang, skulle vara till väldigt stor nytta och uppmuntran. 😀

Kommentera gärna, eller kontakta mig på annat sätt, om du vill veta mer om min story och vad Unga Humanister gör 🙂

Vad är kopplingen mellan nazism/humanism och demokrati/terrorism?

11 september, 2011

I morse snubblade jag (metaforiskt!) över ett exemplar av Fria Tidningen. Efter en tids nyfiket läsande fick jag veta att den Fria Tidningen är en tidning där man inte är rädd för att ta upp sådant som de andra medierna inte vågar skriva om. Här kan alla åsikter luftas och aktuella händelser berättas om ur ett annat perspektiv. Idén i sig tycker jag är god, och det fanns många bra artiklar, men en ”fri” åsikt behöver inte alltid vara sann.

Bland annat hittade jag en debattartikel av Pierre Gilly som särskilt väckte mitt intresse. Han skriver att nazismen är sprungen ur humanismen och att terrorister tar sina idéer ur demokratin. När jag läste artikeln så blev jag både arg och upprörd! Efter att ha bitit mig själv i tungan ett par gånger så hittade jag en hel del intressanta citat som jag ville dela med er läsare, tillsammans med mina tankar och kommentarer om var hans argumentation faller. Läs gärna artikeln själv innan, för att få ett fullständigt sammanhang och en egen uppfattning! I ett av styckena skriver debattören:

Och är inte nazismen en humanism? Det menade i alla fall den tyske filosofen Martin Heidegger. Att de flesta tänker på nazismen som en antihumanism beror på att den som bekant rangordnade och ratade vissa människor. Men det är tydligt att människan (den ariska människan) står i centrum i den nazistiska ideologin, och dess etik grundar sig inte på några gudomliga påbud.

Här ger Gilly faktiskt själv svaret på varför nazismen inte grundar sig i humanistiska tankesätt. Läser man på den svenska föreningen Humanisternas hemsida så skriver de att ”Den (humanismen) sätter människan och människovärdet i centrum. Den förenar medmänsklighet och förnuft i en strävan att skapa ett bättre samhälle, där ansvaret läggs på människan själv. Demokrati och mänskliga rättigheter är universella värden som måste gälla alla människor, oavsett var man råkar leva.” Även om nazisterna troligtvis hade en dröm om ett ”bättre samhälle”, så tror jag inte att det var byggt på samma människovärde som humanister talar om, eller att nazisterna satte värde på ord som ”medmänsklighet”. Om vi återgår till Gillys argument så var de:

  • Nazismen såväl som humanismen sätter (den ariska) människan i centrum
  • Varken nazismen eller humanismen grundar sin etik på några gudomliga påbud
I min mening kan man ersätta ”nazismen” (förutsatt att man tar bort parantesen i det första argumentet) med nästan alla svenska riksdagspartier! Inför valet 2010 var en strategi hos de röd-grönas att påpeka alla enskilda människor som hade råkat illa ut efter reformeringen av sjukförsäkringen. Att ”ansvaret läggs på människan själv” kan istället liknas vid en liberal idé, men framförallt var det länge sedan jag hörde en statsminister avsluta ett tal med ”Gud välsigne Sverige” (även om Reinfeldts amerikanska motpart är desto flitigare med detta).
Hur kopplar Gilly då ihop terrorismen med demokratin?

Också terrorismen, den till synes mest irrationella, nyckfulla och grymma formen av samtidsvåld, förutsätter en demokratisk världsbild: terroristerna tror att rädslan som de skapar ska tvinga regeringen att tillmötesgå deras krav. Precis som nazismen kan sägas vara en perverterad form av humanism bygger terrorismen på en perversion av demokratiska ideal.

Terrorismen existerar därför att terroristerna tror på demokratin i det land de angriper. Det går knappast att föreställa sig en 11 september-liknande attack mot Stalins Sovjet.

Att ta till hot, våld och massmord är något som, i alla fall för mig, faller långt utanför demokratins ramar. Om terrorister som Al-Qaida-nätverket eller Anders Behring Breivik skulle se världen ur en demokratisk synvinkel så skulle de ta till andra medel för att övertyga omvärlden att lyssna på dem. De skulle starta bloggar, tidningar och partier eller stå på stan och prata med förbipasserande. Tar man hänsyn till alla människors rätt att göra sin röst hörd så försöker man inte skrämma sina meningsmotståndare till tystnad och lydnad. [Uppdatering: Efter att ha läst artikeln igen insåg jag att Gilly menar att terrorister bara utnyttjar demokratin som redan finns i ett land, inte att de själva värderar demokratiska värden högt. Att något liknande inte skulle hända i Stalins Sovjet innebär däremot inte att jag hellre lever i en kommunistisk enpartistat än i ett demokratiskt land, något jag tror att de flesta håller med om.

Den form av argumentation som Pierre Gilly använder i sin debattartikel är så vanlig att den till och med har blivit en ”lag” på internet, ”Godwin’s law”. Lagen går ut på att i alla diskussioner på internet så kommer, tids nog, sannolikheten för att någon använder nazism/Hitler som en liknelse för motpartens åsikt/ideologi att användas som smutskastningsförsök. Detta är även känt som ett ”reductio ad Hitlerum”-argument. Att terrorister skulle ha tilltro på den demokratiska världen menar jag är en paradox, eftersom de inte skulle utföra terroristiska handlingar om de trodde på och levde efter demokratins värden och regler.


%d bloggare gillar detta: