Varför är du så skeptisk?

Min faster Mia skrev på Facebook att hon idag ”Ska försöka komma ihåg att läsa med mina allra mest skeptiska ögon denna källkritikens dag”. Det fick mig att tänka till och därför tänkte jag idag, den 1:a april 2013, ta tillfället i akt och syna min egna skepticism. Varför kallar jag mig skeptiker och varför är jag så skeptisk?

Min fasters råd ser nog alla lämpar sig väl för 1:a april, men jag tror att det är minst lika viktigt, om inte viktigare alla andra 364 (eller 365 på skottår) dagar om året. Aprilskämten brukar ju avslöjas under dagens gång, men alla andra dagar på året är det upp till oss själva att skilja agnarna från vetet. För att kunna göra detta så har jag personligen valt att fördjupa mig inom något som kallas för vetenskaplig skepticism, en metod där man använder vetenskapligt tänkande och metodik för att urskilja de troligtvis sanna påståendena från de troligtvis osanna. Om jag ska sammanfatta varför jag är så skeptisk i en mening så tror jag att meningen skulle se ut så här:

”För att sanningen faktiskt spelar roll.”

Vad menar jag med detta då? Jo, jag menar att hur vi uppfattar världen, vad vi tror är sant och inte, kan få viktiga effekter på hur våra liv utspelar sig. Hur och varför jag tänker så kommer (förhoppningsvis) att bli tydligare i det här inlägget.

Jag skulle kunna tro att det fanns någon substans (förutom vatten då) i homeopati och dess medicinska anspråk. Jag skulle kunna tro att påstådda medium har kontakt med en andevärld som kan ge dem information om denna värld. Jag skulle kunna tro att det finns ett paradis efter döden där jag får träffa min avlidna morfar, och alla andra som jag någonsin har älskat eller brytt mig om, när min tid på Jorden är över. Jag skulle kunna tro på många fler av de saker som dagens skeptiker generellt sett bedömer som otroliga eller befängda (chemtrails, elöverkänslighet, utomjordingars närvaro på Jorden, et.c.) och alla dessa saker skulle kunna vara spännande, rogivande, ge mig en överlägsen känsla av att ha ”genomskådat konspirationen” eller vara ett enkelt svar på en svår fråga.

Men alla de ”svar” som jag nämnde ovan har en stor brist gemensam, de är (enligt vår nuvarande vetskap om världen) med väldigt stor sannolikhet felaktiga. Och, framförallt, så spelar det faktiskt roll att de är felaktiga. Låt mig demonstrera med några exempel:

Homeopati – Även om pillrena i sig inte är mer än sockerpiller, och kan därmed ge upphov till placeboeffekter, så kan de vara en anledning till att avstå från riktig vård. Se t.ex. den tre år gamla pojken i Italien som dog av lunginflammation efter ”behandling” med fänkålste och homeopatika, istället för att behandlas på ett sjukhus. Eller fallet med Penelope Dingle, en kvinna från Australien, som drabbades av en tjocktarmscancer som blev hennes död. Men den blev inte hennes död för att cancern inte gick att bota, den blev hennes död för att hon satte sin tillit till en homeopat som varken hade kunskap att se allvaret i symptomen som Penelope hade eller hade vettet nog att försöka få henne att besöka en läkare när homeopatikan inte verkade fungera. Penelope hade en brevväxling med homeopaten, Francine Scrayen, som är hjärtskärande att läsa.

 Medium – Föräldrar till kidnappade barn kan få höra att barnet har dött, trots att det lever. Man kan bli lurad på uppemot en halv miljon dollar för att bli av med ”ondskan i ens liv”. Man kan få tipset från ett medium att inte låta en läkare behandla sitt ett år gamla barns epilepsi, utan att istället gå till en homeopat (med resultatet att barnet avled vid 13 månaders ålder). Exemplen är många, och de finns alla att läsa på What’s the Harm.

Himlen – Att tro på ett liv efter döden, i kontexten av att du måste uppfylla en viss religions krav eller lagar för att komma dit, kan få stora konsekvenser på hur du lever ditt liv. Det kan vara alltifrån att undvika (eller använda/göra det men känna en oerhörd skuld) preventivmedel/vin/fläskkött/onanering/kaffe/skilsmässa/blodtransfusion/homosexualitet/abort/m.m. för att ens religion säger att det är fel till att man går ut i krig eller utför terrordåd för att man är övertygad om att det är vad ens Gud kräver av en för att man ska få åtnjuta den ultimata lyckan i livet efter detta.

Elöverkänslighet – Att tro att man själv, eller ens barn, blir sjuka av påverkan från elektromagnetiska fält såsom mobilstrålning eller Wi-Fi kan även det få långtgående konsekvenser. Det kan leda till att man fortsätter lida trots att man troligtvis skulle kunna bli hjälpt av terapi, det kan leda till att man flyttar ut i skogen och isolerar sig från resten av samhället, att man kräver att halva Dalarna ska avstå från TV och telefoni för att man ska slippa vara sjuk, eller miljonkostnader för landsting som bygger ”elsanerade” behandlingsrum på sjukhus (t.ex. i Falköping).

Men hur ska man veta vad man ska vara skeptisk mot då?

Grundinställningen, för mig, är att vara skeptisk mot allt. Viktigt att notera är att ”skeptisk” betyder inte att aldrig acceptera eller inse faktum, det innebär att ifrågasätta påståenden och försöka granska dess sanningshalt innan man håller dem för sanna. När jag sedan håller ett påstående för sant (t.ex. ”Människan är ett resultat av årmiljarder av biologisk evolution och har gemensamma förfäder med allt annat levande”) så får jag hela tiden påminna mig om att detta är ”enligt vår för tillfället bästa vetskap” och att nya bevis/evidens kan komma att ändra vad som är ”vår bästa vetskap”. Detta gör att man, i teorin, skulle kunna placera ens tilltro till olika påståenden längs ett spektrum från ”helt osannolikt” till ”högst trovärdigt sant”. Jag tänkte dela med mig av några ”verktyg” som jag har för att själv göra detta:

Extraordinary claims require extraordinary evidence”: Ett citat från Carl Sagan sammanfattar det första ”filtret” väldigt väl, om ett påstående är extraordinärt, d.v.s. bortom det som vore normalt, så måste det också ha väldigt starka bevis för att jag ska kunna hålla det för sant. Om jag vid lunchtid frågar någon på stan vad klockan är och får till svar ”20 över 12” så kan jag acceptera detta som trovärdigt, om någon säger att de har en osynlig drake i sitt garage så skulle både ”osynlig” och ”drake” få mig att haja till och be om bevis. Den svenska förenklingen av detta verktyg är ”låter det rimligt?”. Det är på denna punkt som t.ex. homeopati faller för min del. Påståendet går emot tidigare vetskap och har inga starka bevis bakom sig.

Kan det testas?: Skulle man kunna utforma något form av test eller experiment som skulle bringa kunskap som är relevant för påståendet, eller kan man till och med testa påståendet direkt? I så fall, har det redan gjorts (googla!) och hur gick det då? Glöm inte att kolla efter källhänvisningar och uppskatta deras trovärdighet. I exemplet med klockan skulle man kunna fråga fler personer, kolla en egen klocka eller (överkurs) kontrollera solens position på himlen. I fallet med den osynliga draken skulle man t.ex. kunna strö ut mjöl på golvet och försöka se fotspåren, filma garaget med en värmekänslig kamera, gå in i garaget och försöka hitta draken med sin egna känsel eller någon annan metod.

Kan det falsifieras?: Inom vetenskapsteorin hör man ofta om begreppet ”falsifiering”. Att något är falsifierbart är ett annat sätt att säga att det går att motbevisa. Med andra ord, finns det något testresultat som skulle visa att påståendet är falskt? Säg att man inte hittar några fotspår i mjölet, inga tecken på liv med hjälp av värmekameran och draken går inte att känna på. Dessa resultat skulle motbevisa påståendet ”jag har en osynlig drake i mitt garage”. Den osynliga draken klarar alltså denna punkt. Men om påståendet istället hade varit ”jag har en osynlig drake i mitt garage som bara jag kan känna av och som inte går att mäta med några instrument och som inte interagerar med resten av världen på något sätt”, då har vi ett icke-falsifierbart påstående. Inga test som vi gör skulle motbevisa det här påståendet. En variant av icke-falsifierbarhet är när en förespråkare av ett påstående utövar s.k. ”special pleading”. När man stöter på bevis som går emot något som man tror på så hittar man på en anledning till varför det inte fungerade som man trodde, men håller fortfarande kvar vid sitt påstående. Ett exempel är medium vars som förklarar misslyckade tester med att deras krafter inte fungerar när det finns ”skeptiska energier” i närheten, ett annat är konspirationsteoretiker som säger att alla bevis mot deras påståenden är bevis på att konspirationen är lyckad från konspiratörernas håll. Inom vetenskapen kommer det ständigt data som talar emot tidigare modeller och teorier och då modifieras även dessa. Skillnaden på detta och icke-falsifiering är att de nya teorierna fortfarande är falsifierbara och att även de utsätts för kritisk granskning. Istället för att bara säga ”mina krafter fungerar inte under de här omständigheterna” så tar man de nya rönen och försöker förstå fenomenet bättre utifrån dessa genom fler test.

Nobelpristestet”: Låter påståendet för bra för att vara sant så är det med största sannolikhet det. På samma sätt kan man ofta känna att ett påstående borde ha lett till ett Nobelpris om det vore sant. Än en gång kan man ta exemplet homeopati. Om man nu verkligen kunde bota praktiskt taget alla sjukdomar med hjälp av sockerpiller som man har hällt skakat och utspätt vatten på så skulle detta självklart ha lett till enorma triumfer inom sjukvården och till ett Nobelpris för den eller de som har jobbat fram dessa metoder. Ett annat exempel är påståenden om evighetsmaskiner eller kall fusion. Viktigt att tänka på när man använder det här verktyget är att Nobelkommittén ofta tar ett antal år på sig att tilldela ett Nobelpris för att de vill vara säkra på att de inte ger ut ett pris för något som senare motbevisas, så dagsaktuella påståenden är inte lika enkla att utföra testet på.

Det ekonomiska argumentet”: Ett argument som tecknaren till XKCD sammanfattade i en tabell med påståenden, ”if it worked, companies would be using it to make a killing in…” och ”are they”. D.v.s. om healing eller homeopati verkligen fungerade så skulle vi använda dessa i vården för att minska kostnaderna (drastiskt!), om man kunde använda s.k. slagrutor för att hitta olja i stora områden så skulle företag som använde detta gå med väldigt stor vinst jämfört med de som inte gjorde det. Han avslutar också med att Einsteins relativitetsteori faktiskt används i GPS-system och kvantelektrodynamik i olika elektriska ledare. Så, om påståendet har funnits ett tag och det går att tjäna pengar genom att att använda kunskapen som det medför, har det använts? Och då gills det självklart inte med att sälja påståenden till människor som går att lura, utan man måste faktiskt ha använt det i någon teknik där den krävs för att tekniken ska fungera.

Vem säger det och hur sägs det?: Gammal hederlig källkritik, finns det några dolda motiv bakom det som sägs (personen som hävdar att magnetarmband gör dig snabbare och som, av en händelse, också säljer sådana armband för 500 kr/st). Om du läser en artikel, är det en debattartikel, populärvetenskaplig eller vetenskaplig artikel? Stödjer deras källor det som sägs? Stämmer påståendet överens med resultatet av ett eventuellt test som beskrivs i samma artikel?

Sammanfattning

Det finns självklart många fler verktyg att använda (t.ex. Occams rakkniv), och många fler anledningar att vara skeptisk. Vardagsskepticism den 1:a april är något som vi alla tar för självklart, men jag tror att den är minst lika viktig alla andra dagar på året. Att vara skeptisk är på inget sätt någon genväg i livet, och ibland kan det vara jobbigt (som jag skrev om här), men jag tror att det behövs skeptiker för att vi ska kunna skapa en värld där sanningen slår myten och onödigt lidande kan undvikas. Jag har skrivit tidigare om vetenskapligt tänkande i politiken (bl.a. här, här och här), men jag tror också att ifrågasättande och kritiskt tänkande i vardagen kan vara till stor nytta för alla. Men mer om det får komma i framtida inlägg!

Explore posts in the same categories: Alternativmedicin, Skepticism, Vetenskap

Etiketter: , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

3 kommentarer på “Varför är du så skeptisk?”

  1. Emma Says:

    Väldigt bra skrivet. Har idag via min blogg fått kommentarer från en homeopat som hävdar att homeopati fungerar effektivt mot barnlöshet. När det gäller barnlöshet har man förmodligen en ordentlig placeboeffekt och psykologiska faktorer är betydelsefulla. Många blir t ex gravida när de åker på semester. Jag hävdar dock att det skulle vara oetiskt att marknadsföra charterresor som bot mot ofrivillig barnlöshet. Tyvärr biter inte logiska resonemang på vissa människor. Tänkte skriva ett inlägg om detta och hänvisa till din text. Hoppas att det är OK.


    • Hej Emma!

      Vad roligt att du gillar det som jag skrev, du får självklart länka till mitt inlägg🙂 Jag håller helt med dig att det är problematiskt att börja marknadsföra charterresor som en bot mot barnlöshet. Jag hoppas att du inte låter homeopaterna göra dig alltför stora bekymmer, det kan vara påfrestande att diskutera med dem som ofta har en helt annan logik än en själv…

      För övrigt så har din blogg nog fått en ny läsare nu också😉

      • Emma Says:

        Nu vare länkat. Hoppas bara att homeopaten i fråga inte börjar skriva till dig istället. Jag skrev att jag inte orkar lägga tid på att förklara varför jag inte tror på tomtar och troll. Min blogg fokuserar inte direkt på problematiken med alternativmedicin men när någon skriver att homeopati är bättre än IVF tyckte jag att det var mitt ansvar att kommentera.

        Tack igen för en bra blogg.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: