Varför gick jag ur Svenska Kyrkan?

Idag har jag äntligen skickat in min anmälan om utträde från Svenska Kyrkan (mest ”livsstilsbloggsliknande” meningen ni får läsa på den här bloggen!). Jag har väl aldrig varit troende, men sedan jag föddes i en tid när det var kutym att ett nyfött barn skulle döpas så har jag varit medlem i Svenska Kyrkan praktiskt taget sedan födseln. Det har som aldrig stört mig särskilt mycket förrän i höstas när jag började inse vilken möjlighet man har att stödja organisationer som man tycker gör gott genom att bli medlem. Både genom medlemsavgiften, genom att man utgör ytterligare en medlem i statistiken (någon måste ju vara den x-tusende i en organisation) men också genom att vara aktiv. I höstas blev jag därför medlem i Unga Humanister, James Randi Education Foundation, började prenumerera på Humanisternas tidning Sans samt blev månadsgivare hos Läkare Utan Gränser. När jag nu äntligen har börjat ta ställning för saker och ting ansåg jag det inte mer än rätt att även gå ur den organisation som vilar på en tro och värdegrund som jag inte delar. Även om jag knappt märker av medlemsskapet (sedan medlemsavgiften betalas ju via skattesedeln!) och Kyrkan har så många medlemmar att jag inte spelar någon roll i deras register så kändes det ändå som rätt sak att göra. Och inte var det en dag för sent.

Nu på kvällen uppmärksammades jag nämligen på en ledarartikel i Kyrkans Tidning vars rubrik var ”Walk-over till spökjägarna”. Här beskriver en av ledarskribenterna, Anna Sophia Bonde, varför hon tycker att Svenska Kyrkan inte kan lämna andeutdrivning och försök till kontakt med ”den andra sidan” till lekmän (antar att hon missade andeutdrivningen från en pastor i Malmö/Borås som kretsade i nyhetsflödet för några veckor sedan). En åsikt som jag verkligen hoppas bara står för henne. Jag citerar:

Vår beredskap vad gäller andar och demoner är kort sagt usel. Skulle en man i konfidentiellt samtal berätta att han tror sig vara ansatt av en demon så har jag som enskild präst ingen som helst utbildning för att svara honom. Det finns vad jag vet ingen på Lunds stift som har specialkunskap om demoner och vet vad man ska göra med dem. Det är något som vi aldrig talar om.
Men är det så enkelt så att allt det där är osund vidskepelse? Skulle det inte tvärtom kunna vara så att när vi lämnar walk-over så utlämnar vi människor åt dubiösa krafter och förmenar dem Jesus Kristus? Jag menar: han drev ju faktiskt ut demoner, och såvitt jag förstår kan inte alla dokumenterade fall i Nya testamentet härröras till det som idag går under etiketten ”psykiatri”. (Källans fetning)

Pro-tip: Om en man kommer till dig (vem du än är) och ”tror sig vara ansatt av en demon” (nyckelord: ”tror”) så ska du, om du vill hjälpa denna man, få honom att kontakta en psykiatriker. Du gör inte mannen någon tjänst om du börjar piska honom, bränna honom med uppvärmda knivar, halvt dränker honom eller gör någon annan ”andeutdrivningsaktivitet”. Om vi nu tänker oss att det inte finns några andar (slutsatsen som nuvarande bevisläge solklart stödjer) så är fysisk skada på en redan psykiskt skadad man det enda som du kommer att uppnå.

Ärligt talat, året är 2012, vi bor i ett utvecklat land och en ledarskribent i en av landets största organisationer får skriva detta utan ett massmedialt (ni vet vilken typ jag menar!) utbrott. Where is the outrage?

P.S. Den främsta anledningen till att jag lämnade Svenska Kyrkan är som sagt att jag inte delar deras mest grundläggande trosuppfattning och värdegrunder, men detta kom lite för passande tycker jag. Jag vet även att åsikterna i ledaren inte är något som alla kristna och/eller medlemmar i Svenska Kyrkan står för. Christer Sturmark skrev också ett inlägg om den här artikeln, finns att läsa här.

Explore posts in the same categories: Debatt, Nyheter, Politik, Religion, Skepticism

Etiketter: , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

6 kommentarer på “Varför gick jag ur Svenska Kyrkan?”

  1. prysselius Says:

    Tror du alltså på allvar att Svenska kyrkans präster piskar folk?

    Fantastiskt historielöst tillochmed för att vara en läkarstudent.

    • sikay91 Says:

      Självspäkning är väl inte något obekant begrepp inom kyrkans kretsar, till och med den förre påven lär ha piskat sig själv för att göra bot (http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=200880). Jag tog upp exempel på vad som enligt tradition har använts för att driva ut andar och menar (på ett något raljerande sätt) att vi som samhälle bör lämna denna hemska tradition bakom oss.

      • prysselius Says:

        Jamen kära nån, du tror inte att Svenska kyrkan lämnat den? (om den ens någonsin funnits i Sverige). Påven? Du vet uppenbarligen inte vilken kyrka du har lämnat. Det är väl jättebra att du kan gå ur om du vill. Men du blandar ihop sanning med fiktion på ett väldigt komiskt sätt nu.

      • sikay91 Says:

        Roligt att jag underhåller dig😉 Självklart tror jag inte att det är Svenska Kyrkans officiella ståndpunkt att andeutdrivning bör utföras av kyrkans präster och att denna nödvändigtvis behöver innehålla piskrapp. Jag är också mycket medveten om att Påven hör till den katolska kyrkan medan den svenska Kyrkan är protestantisk, men de tror väl fortfarande på samma bok, samma Jesus, samma Gud? Det var därför jag skrev ”inom kyrkans kretsar”, inte ”inom Svenska Kyrkan”! Mitt exempel med Påven visar att den kristna religionen kan leda en till att tro att piskrapp är bra för att ”rena själen”, varpå det vore ett väldigt lämpligt verktyg vid en andeutdrivning/excorcism.

        Lägger också märke till att du inte klagade på att jag skrev med att man halvt dränker personen som anses ”besatt” eller bränner densamma med uppvärmda knivar. Eller att du verkar acceptera att en person inom Svenska Kyrkan tror att det finns andar och demoner och tycker att det borde vara kyrkans jobb att driva ut dem? Har du något förslag på hur en andeutdrivning går till som inte innefattar omotiverat och överdrivet våld (under förutsättning att andar och demoner inte finns)?

      • Frida Says:

        Hur många tror du håller på med sådant i Svenska kyrkan? Inte särskilt många. Det är lite som att säga att alla muslimer är terrorister och att man borde konvertera från islam om man är emot terrorism.

      • sikay91 Says:

        Jag håller med dig, jag tror inte att särskilt många i Svenska Kyrkan håller på med sådan andeutdrivning som jag beskriver. Problemet, enligt mig, är att ingen inom Svenska Kyrkan verkar reagera på att en ledarskribent för Kyrkans egna tidning går ut och förespråkar andeutdrivningar i kyrkans regi precis efter att åtal har väckts angående en religiöst motiverad brutal andeutdrivning (http://svt.se/2.22620/1.2720377/atal_i_boras_for_andeutdrivning). Om någon från t.ex. Humanisterna skulle skriva att vi borde sikta på att tortera alla som inte beter sig som de ”borde” (kan vara HBT-personer, religiösa människor, ”medium”, et.c.) skulle jag direkt avkräva hen en förklaring och jag tror att många fler skulle göra detta med mig. Problemet är att eftersom kyrkan håller på med ”andliga frågor” så accepteras andeutdrivningar, eller de får i alla fall inte kritiseras, och detta kommer orsaka mycket lidande.

        Om en person vore medlem i Al-Qaida så anser jag det legitimt att vänta sig att denna person tycker att hela världen borde vara muslimsk, tills personen har bevisat motsatsen. På samma sätt hade jag önskat att representanter från Svenska Kyrkan tog avstånd från den här artikeln.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: