Posted tagged ‘Mora/Orsa miljönämnd’

Vad händer i Dalarna idag?

6 mars, 2012

Idag tas ett beslut som har potential att skicka ner Sverige både en och två steg på ”kritiskt tänkande-stegen”. Miljönämnden i Mora/Orsa ska nämligen besluta om ifall teleoperatörerna ska behöva rikta om eller sänka effekten på sina mobilmaster runtom orten Venjan. Anledningen är att det bor en man som hävdar sig vara överkänslig mot elektromagnetiska fält, ett fenomen som för tillfället bäst förklaras av psykosomatiska processer. Något i stil med en bakvänd placeboeffekt, eller ”nocebo” som det kallas på ”vetenskapiska”. Det vetenskapliga underlaget kring elöverkänslighet skrev jag om redan när historien först uppdagades i höstas och jag hänvisar därför till ”Varför behövs vetenskap i politiken?” för den som vill veta varför jag inte tror att symptomen vid elöverkänslighet orsakas direkt av elektromagnetiska fält.

Miljönämndens beteende i fallet har granskats väldigt väl både i DN men framförallt på Annika Rullgårds blogg för den som vill läsa mer. Där berättas om hur hundratusentals kronor i skattepengar och arbetskraft har lagts ned på att tillmötesgå denna mans klagomål, som saknar grund i vad vi vet om verkligheten. Föreningen Vetenskap och Folkbildning gav sitt ”pris” Årets Förvillare till Miljönämnden för sitt hanterande av ärendet, men i mina ögon har miljönämnden idag en sista chans att återupprätta sin heder genom att ta sitt förnuft till fånga och få slut på galenskaperna. Efter höstens kritik skickade Miljönämnden också ut några frågor till de berörda telekombolagen och fick ett mycket välskrivet svar från TeliaSonera som är väl värt att läsa (via Annika Rullgårds inlägg ”Försiktighetsprincipen, när gäller den?”.

En möjlighet är att hela miljönämnden har bestämt sig för att ”dra en fuling” och säga till mannen att man sänker strålningen runt huset utan att egentligen göra detta. Problemet med detta förfarande skulle vara att man skapar ett fängelse åt denna stackars människa. Om elöverkänslighet är ett psykosomatiskt tillstånd, vilket alla bevis tyder på, kommer man i onödan späda på denna mans ogrundade rädsla för att vistas där det finns mobiltäckning. Hos tidigare elöverkänsliga personer kan det hjälpa med kognitiv beteendeterapi (KBT) där man gradvis får patienten att ändra inställning och beteende.

Jag vill verkligen inget annat än att elöverkänsliga personer ska bli kvitt eller i alla fall lindra sina besvär. Med nuvarande bevisläge i bakhuvudet ter det sig som att det bästa sättet att göra detta på är att vi i samhället hjälps åt. Stigmatiseringen av psykosomatiska sjukdomar (”de bara inbillar sig”) måste upphöra, vi måste inse att människans hjärna inte är fulländad och ibland spelar fruktansvärda spratt med oss. När jag själv spelade ishockey som barn testade jag en match att inte åka på de blå linjerna inför en match. Den matchen spelade jag ovanligt bra (tyckte jag) och sedan dess hoppade jag över blålinjerna i flera matcher! Våra hjärnor är byggda för att se samband, hellre för ofta än för sällan. Om det rör sig i en buske kan det både vara en lurpassande tiger eller vinden som blåser på busken. De som misstog vinden för tigern har överlevt, de som misstog tigern för vinden blev snabbt till tigermiddag. Detta är självklart bara ett illustrativt, förenklat och någorlunda fiktivt exempel, men poängen är att det är av stor överlevnadsnytta att finna samband och detta är precis vad våra hjärnor gör. Ibland går det överstyr och vi får inte börja utesluta människor från våra samhällen på grund av detta! Vi borde hjälpa, inte stjälpa, påstått elöverkänsliga personer.

[Uppdatering: Beslutet är nu taget (finns att läsa här) och miljönämnden har valt att inte gå vidare med ärendet, utan det avslutas utan åtgärd! Min första reaktion är att det är självklart bra att ärendet nu är avslutat (förutsatt att det inte blir någon överklagan), även om det verkar som att miljönämnden ändå inte riktigt har gjort sin läxa. Anledningen till att ärendet är avslutat är inte att de har börjat tänka kritiskt vad gäller elöverkänslighet utan att de inte kunde utreda effekterna på viktiga samhällsfunktioner såsom 112-samtal vid det föreslagna gränsvärdet för strålning. Kort sagt, även om beslutet lämnade mer att önska så är detta en vinst för rationellt tänkande och vetenskapen! :)]

Medialänkar: DN, SvD, DN efter beslutet, SvD efter beslutet


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: